Lite som jag

Det hade jag på mig idag. Alltså med såna där speciella röda och blåa ränder mot benvit bakgrund. Stickade. När jag gick till t-banan efter att ha lämnat Emil på skolan så mötte jag träslöjdsläraren. Han är en cool typ i 60-årsåldern. Han sa "fina strumpbyxor". Det gjorde mig glad!

Dans Fuego på Friskis gjorde mig också glad.

Nu går måndagen snart till historien, men först ska jag se ett inspelat avsnitt av Homeland och gosa lite med barnen.

Där är man inte ofta. I varje fall inte jag. Men på eftermiddagen idag så hade jag en intervju med en person som arbetar med missbruksbehandling där. För jobbets räkning alltså. När jag kom fram till rätt adress så stod jag framför en dörr som såg ut att gå till ett lager. En massiv tjock järndörr. Ovanför dörren satt en skylt med namnet på mottagningen, så jag visste att jag hade kommit rätt, men inte hur jag skulle ta mig in. Såg ingen ringklocka eller nåt. Jag försökte gå runt och hitta en annan dörr in, men det var stört omöjligt. Till slut hittade jag en miniminiknapp att ringa på vid "lagerdörren" och blev insläppt. Även om jag nu inte skulle dit av personliga skäl så kände jag mig på något sätt "stigmatiserad", och hur ska då inte de som ska dit för att få hjälp känna? Intervjun gick ok och kvinnan berättade för mig att de ska få byta lokaler om en vecka. Hon berättade även att det inte bara är jag som känt obehag när de kommit till mottagningen.

Japp, det var mitt lilla äventyr idag. I morgon ska jag på en spännande utbildning!

och inser att det är minusgrader idag. Vi är inte så vana med det denna vinter. Jag måste säga att jag är tacksam över att jag slipper pulsa mig fram i en massa snö i år. Och halka mig fram. Min kropp gillar inte vinter och de två vintrar som föregått denna var för långa och jobbiga. Jag skulle kunna tänka mig normalt med snö i någon månad (för barnens skull), men sen räcker det.

Tänk att vi sakta men säkert går mot vår! Fantastiskt.

Vi har bokat en svinbillig resa till Korfu i sommar. 15 600:- för två veckor med flyg, hotell och frukost. Inte illa pinkat. Vi har dock gått ner i standard mot tidigare år i Grekland och kommer bo längre från stranden och hotellet kommer vara mer spartanskt. Å andra sidan kommer vi kunna hyra bil flera dagar och se en massa vackra gömda stränder. 29 juli bär det iväg.

Idag är det lördag och jag ska dra iväg med fina Saaben för att uträtta lite ärenden.

See ya!

Hittade ett dokument skrivet av min mamma daterat 27:e juli 2000. Ca ett halvår innan hon dog. Hon har skrivit upp en förteckning kring de tavlor och smycken m.m. som fanns i huset i Jakobsberg där vi flyttade in 1983. Sorgen sköljer över mig, speciellt på slutet där hon har riktat ord specifikt till mig och Anders. Tänk att ni själva läser detta: "Älskade barn! Jag hoppas att denna förteckning ska kunna hjälpa er den dag då jag inte är med och styr och ställer längre. Tusen kramar från mamma" Det går liksom inte att hålla ifrån sig. Och det går inte att förstå att hon har varit borta i snart 11 år.

Jag älskar dig mamma, för alltid.

Emil följde med till jobbet idag för skolan hade planeringsdag. Han var hur söt som helst och satt med sin dator och fixade hela dagen. Såg en film gjorde han också. Det var så oerhört gosigt att ha honom där. En värme spred sig i rummet. Kärleksvärme.

Utomhus var det däremot lite kallare idag. Det blev dunjackan och benvärmare över strumpbyxorna.

Första dagen avklarad. Jag kommer vara trött på fredag.

Så var det dags igen för den årliga konsumtionen av Sagan om ringen-triologin! Nu har vi just sett del två - Sagan om de två tornen - min favoritdel. Har säkert skrivit det många gånger förut, men när Aragorn slår upp porten till Helms klyfta då DÖÖÖÖR jag. Alla tror att han är död, men så kommer han tillbaka och är snyggare än snyggast!

Snart är det slut på ledigheten och det känns både bra och dåligt. Bra för att jag börjar bli rastlös, men mindre bra för att jag tror jag måste jobba på självkänslan lite under de månader som kommer. Jag ska göra mitt bästa!

Hörs vidare!



Oj oj oj dessa danskar...