När tårarna kommer
Jag älskar dig mamma, för alltid.
Nej, det går inte att förstå, kanske för att hon är så levande för dig och låt det förbli så! Fortsätt att dela med dig! Kramar från din bloggarvän
Nej,det går inte att förstå, men det är nog för att hon är så levande för dig och låt det förbli så!
Kram, din bloggar- och IRLvän
Tack och kram Tina!
Jag kan inte ens föreställa mig känslan av att hitta ett meddelande från den man förlorat. Så fint skrivet också. Det måste vara blandat. Lycka över att nästan höra hennes röst och sorg för att hon saknas. Önskar att du hade henne hos dig. Stora kramar!!
Jag har läst förteckningen och brevet förut Anna, men det var flera flera år sedan. Jag rycktes tillbaka, och flera av de sakerna hon skrev berör saker som händer just nu också :(. Men jag fick ha henne i mitt liv i 61 år. Har drömt om henne och pappa så mycket de senaste veckorna. Det har jag heller inte gjort på mycket länge. Kram!