Håkan Hellström

Man kan inte låta bli att älska den pojkvaskern! Jag har just köpt konsertbiljetter till hans spelning på Hovet lördagen den 13:e november. Ska gå med Rosie och det ska bli så mysigt! Vi träffas alltför sällan nuförtiden när vi sitter i olika ändar av vår stooora arbetsplats.

Här är en text som gick rakt in i hjärtat på mig. Särskilt refrängen. Så upplever jag att det är. Typ

Man måste dö några gånger innan man kan leva

dom var bara kids
men gifte sig ändå
på flygplatsen
och flög till krakow
och det var så mycket
som var sorgligt med den trippen
för han älskade henne inte
och hon märkte inget
badabapapa bapadapa
badabapapa bapadapa

och hennes nye kärlek
vände ner honom så lätt inför henne
utan att ens känna till den unge Werthers lidande
och det var första gången
han fick stryk av en främling
och hur skulle han kunna hålla tillbaka tårarna
badabapapa bapadapa
badabapapa bapadapa

och han fick resterna av Magdalena
när hon blev dumpad av Ola
dom var snart i slutet av casablanca
i den scenen han växte upp i
och precis så lämna han henne
på en dammig väg under ett träd
det var den sista gången han såg henne

man måste genom skam
man måste genom revansch
man måste dö några gånger innan man kan leva

han somnade bakom
sina nya solglasögon
och han drömde att han inte behövde nån
och när han vakna
satt en lapp i hans panna
hur vet du allt om ingenting, din jävla sopa?
jag var tvungen att förändra nånting
du hade just lämnat mig
jag vakna upp och höll om en dum trip
där i drömmen jag just drömt höll jag om dig
och jag såg min ungdom
trampa gasen i botten
och sen köra rakt in i en bergvägg
man måste dö några gånger innan man kan leva

man måste genom skam
man måste genom revansch
man måste dö några gånger innan man kan leva
man måste genom skam
man måste genom revansch
man måste dö några gånger innan man kan leva

man måste
man måste
man måste dö några gånger innan man kan leva
innan man kan leva


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0