Dikten

Här kommer dikten som jag inte publicerade i går, men som jag tillägnar mina föräldrar:

SAKNAD  
Så liten plats en människa tar på jorden
Mindre än ett träd i skogen
Så stort tomrum hon lämnar efter sig
En hel värld kan inte fylla det

Så litet ett människas hjärta är.
Inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.

Ingrid Arvidsson, ur Livstecken, 1964


Kommentarer
Postat av: Ann

Vackert.

2010-11-20 @ 16:21:17
URL: http://annser.blogspot.com
Postat av: helen

Det är en jättefin dikt Kicki, som jag faktiskt känt till mycket länge.

När jag gick på gymnasiet skulle vi välja ut en dikt och framföra den för våra klasskamrater och då valde jag denna. Den grep mig extra mycket då, för jag hade precis fått veta att en skolkompis från förr valt att ta livet av sig just då, och än om han och jag inte stått varandra alls nära, så kramade denna dikten mitt hjärta så hårt.

Många kramar till dig, önskar du fått ha dina föräldrar hos dig fortfarande...

2010-11-20 @ 17:20:32
Postat av: Kicki

Ann: Ja den är nog en av de vackraste!

Helen: Jag minns inte hur jag hittade den, men under en period efter mina föräldrars död så läste jag en del om sorg och även dikter om sorg och så snubblade jag över den. Det gör ont i hjärtat varje gång jag läser den och så kommer det oftast en tår också. Vad jobbigt med din klasskamrat :(. Unga människor ska inte behöva ta sitt liv. Kramar till dig!

2010-11-20 @ 20:08:48
URL: http://litesomjag.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0