Dagens Emil - känsliga läsare varnas!

Magnus har just hämtat Emil på dagis. Emil blir mycket bajsnödig på vägen hem. Magnus frågar om han kan cykla lite i förväg och hinna ställa ner cykeln i källaren så att de snabbt kan springa till toalettvagnen direkt när Emil kommer fram.

Emil: Nej det går inte för nu är jag så bajsnödig att till och med pruttarna tagit slut!

En tråkig söndag

känns det som jag har framför mig just nu. Tvättstugan i tre och en halv timme. Vi har så mycket tvätt att det går upp till taket så vi måste verkligen vara där och byta maskin var 35:e minut (det tar 35 minuter för en 40-tvätt att bli klar). Vi måste nå botten på tvätthögen för annars blir de sista tre veckorna på stambytet olidliga...

Har just gjort min fantastiskt tråkiga sjukgymnasik här hemma på golvet. Kan inte göra alla övningar som jag gör på gymmet här, men eftersom jag just nu har noll tid att gå till gymmet så får det bli lite här hemma. Jag får nästan panik av hur tråkigt det är att göra dessa övningar! Jag försöker visualisera framför mig att jag till senhösten kommer kunna gå på Friskis och göra ett low-impact-pass, men jag känner mig ganska modfälld angående detta. Det känns som om jag bara går en millimeter framåt i taget. Min sjukgymnast säger emellertid att jag är ca 25 procent bättre. Måste hänga mig fast i den tanken. Det jag tyvärr tänker på mest är dock när jag under 2005 varannan dag gick upp 5.00 på morgonen och sprang min 5-kilometersvända i soluppgången. Inga människor ute, bara någon enstaka bil. Vilket lugn som spred sig i mig och vad snygg man blir av att jogga! Min livskvalitet höjs oerhört mycket av att få ta ut mig fysiskt och svettas. Så alla ni som kan jogga och sporta som vanligt utan krämpor - uppskatta det - det är så otroligt mycket värt!

Några som inte är tråkiga alls är mina söner. De är bäst i världen och hjärtat svämmar över. När jag vaknar en söndagsmorgon och hör dem prata med varandra och springa fram och tillbaka för att hämta en legoskapelse eller dricka ett glas vatten eller hämta ritpapper så blir jag helt varm i kroppen. Har vi skapat dessa två? Det är ofattbart. Jag får nästan något religiöst i blicken märker jag.

Veckan som följer innehåller:

Hypnos (magbehandling)!
Tandläkarbesök :(
After work med några kollegor :)
Förstaaprilskämt!

Ha det!

Det blir en tumme

Jag är så trött att jag hoppar i säng om tre röda.

Dagen har innehållit vab av en aningens matt Emil som är på bättringsvägen.

Och nu är spänningen olidlig. Vem vinner Let's dance?

Eller - vem bryr sig egentligen? Hon Laila dansar bra. Punkt. Och hon väljer att dansa till en urdålig cover av Enter Sandman av Metallica. Men ändå Metallica. Mycket cool klänning med en massa hårdrocksgrupper på.

För övrigt hade jag en vansinnigt hemsk mardröm inatt. Metallica spelade på någon trist fotbollsplan, och de hade hemska "doatjejer" som sjöng falskt och sjöng bara mesiga ballader som inte var deras egna. Det var så dåligt så 90 procent av publiken gick efter några låtar! Jag stod kvar och grät. Men sen ser jag att James Hetfield går över fotbollsplanen och springer efter honom. Då vaknar jag.

Snacka om att den inställda Metallicakonserten har satt sina spår! Gud nåde dem om de inte river av århundradets konsert i Globen den 4:e maj!

Ha det!

Det positiva med stambyte är:

- Man skiter i att städa och plockar bara undan de nödvändigaste varje kväll.
- Det är spännande att se att det hänt något varje dag (men jag fattar inte hur de ska kunna hinna klart på 3 1/2 vecka...)
- Man får unna sig ett glas vin och ostbågar på en torsdagskväll.
- Man får känna på att vi faktiskt har det ganska bra i Sverige med toa, dusch och vatten i våra egna hus och lägenheter.
- Man slipper tvätta och vika tvätt varje dag (men högen som ska till tvättstugan varje vecka - ja den går ända upp till himlen...)

Ännu på benen

och på jobbet. Lite småhängig, men ok.

Tänkte bara presentera dagens ord: KOKETT

Läste detta ord i DN idag, och blev lite full i skratt. Inte många som använder det ordet nuförtiden, men idag ska jag försöka använda det så ofta jag kan :).

Här är Wikipedias definition av kokett.

En kokett är en person, i synnerhet en kvinna, som genom ett utstuderat erotiskt eggande uppträdande och elegant, raffinerad klädsel strävar efter att bli uppmärksammad, beundrad och att behaga (i synnerhet personer av motsatt kön). Begreppet användes under 1700-talet som ett nedsättade ord för en person som uppträdde erotiskt, var erotiskt lättsinnig och lösaktig Ordet kunde även beskriva hur denna var i sinne, känsla och dylikt.

Ordet kokett är taget av franskans coquet, -te. Ordet kan på franska beskrivas som ungefär "liten tupp", och är en metafor för hur en ungtupp beter sig inför en flock med hönor. Ordet tillkom i svenskan under 1700-talet då det svenska språket var starkt influerat av det franska.


Illamående

är jag, så det blir inget vidare positivt inlägg idag heller. Emil mår fortfarande rätt dåligt så han blir hemma i morgon med. Frågan är bara om jag eller Magnus stannar hemma med honom. Just  nu lutar det åt mig. Jag som har flera viktiga saker att göra i morgon på jobbet. Skit. Men sånt är ju livet. Sjukdomar kommer när de kommer.

Är lite orolig för att min IBS ska dra igång av det här. Nu gäller det att försöka tänka positivt och inte stressa upp sig.

Dagsstatus

- Emil har feber och lite magkör (ingen spya ännu tack och lov)
- Toaletterna i vagnen utanför fungerar inte. Inte heller duschen (upptäcktes i morse när Magnus skulle ta en dusch...)
- De borrar och bilar som FAN i porten bredvid - hela golvet skakar.
- När vi skulle ta bilen och fly i några timmar så startar inte fanskapet - jag bröt ihop av ilska! Nu blir det till att kolla nyare bil för jag orkar inte mer. Men jag orkar inte gå och titta på bilar och bli lurad heller. Sitter i en rävsax känns det som. Om ändå min pappa fanns så att han skulle kunna ge oss råd. Dessutom kan tilläggas att bilen var inlämnad för tre veckor sedan för byte av batteri, så det är inte batteribyte som behövs.


Dagens positiva:

- Emil är en tapper underbar liten kille som står ut trots oväsendet!
- Solen syns åtminstone...
- Vi kanske ska åka till Legoland i sommar (har halvbokat ett hotell kan man säga).
- U2:s skiva är mycket bättre än jag trodde efter de första genomlyssningarna. Jag är nu beroende av låten Cedars of Lebanon.
- Jag fick just en modetidning av brevbäraren.




Det kommer väl en bättre morgondag hoppas jag....

Sjukstuga mitt i stambytet

Vojne vojne. Jag vill inte att det ska bli morgon. Emil har feber och han säger att han är illamående, men det kan lika gärna vara att han har ont i halsen. Ingen spya har kommit sen han blev dålig runt 12-tiden idag. I morgon är det jag som ska vara hemma när det borrar som in i helvete i porten bredvid hela dagen. I vår lägenhet ska de börja dra stammarna. Håll tummarna att Emil är så pass bra att vi kan göra någon mindre utflykt runt lunchtid i morgon. Jag kommer inte stå ut annars. Stackars Emil. Och stackars hans ömma moder.

VARFÖR kommer sjukdomarna nu och inte i höstas när vi inte hade stambyte? Murphys lag? Ja jag vet att jag är gnällig....

För övrigt blev jag hypnotiserad idag. Men det är en annan historia som jag kanske drar en annan dag.

Kär i en kjol

Och det är inte första gången det händer. Tyvärr kan man inte lägga in en bild här på bloggen, utan det får bli en länk. Här är den (obs det dröjer ett tag innan kjolen dyker upp - först kommer man till startsidan och sedan kommer man automatiskt till kjolen :)). Jag fick såna vårkänslor av den :)

Det kan tilläggas att det nyss snöade här och att veckan verkar gå i snöns tecken. Igen! Jag står inte ut. Det ska vara vår nu!

Uppdatering: Man kunde visst klistra in en htmlkod - detta ska testas:


Trevlig och rastlös kväll igår

Jag och Lotta har nu bestämt oss för att lägga upp en strategi inför nästa utgång. Den ska i stora drag gå ut på att bestämma ett ställe från början där vi både ska äta och ta någon drink efteråt och sedan ska vi högst besöka en bar till och gå in där oavsett om det "ser bra ut" eller ej :). Vi har nämligen en tendens att bli väldigt rastlösa och "icke-nöjda" med de ställen vi går in på. I går resulterade de säkert i att vi gick in och ut på över åtta olika barer. De barer vi satt på en lite längre stund blev en finare pub i Gamla stan (oj vilket gott husets vin!), Högbergs på Götgatsbacken (ett "hak" men som har ok mat till ett rimligt pris), Söders hjärta (eller har den bytt namn - Bellmansgatan) och så till slut Clarions hotellbar vid Skanstull (där hamnar man alltid förr eller senare när man går ut med Lotta). Vi var förbi Rivals hotellbar också, men stannade inte. Vi hann emellertid krocka med Björn Andersson och Björn Ulvaeus från ABBA!!! Coolt!

Vi hade en supertrevlig eftermiddag och kväll och Lotta var också grönklädd i en fantastisk HM Trend-klänning med röda lackstövlar från Ecco till. Skitsnygg som vanligt!

Päronklänning på!

I morgon direkt efter jobbet ska jag och Lotta ut och gå/springa en sväng i affärer och spana kläder och sedan äta en bit och dricka vin och prata. Då åker min päronklänning på, bara jag inte får kalla fötter i sista sekunden i morgon bitti. Det händer inte så ofta att jag får det, men jag måste känna att jag klarar att få kommentarer när jag bär en sån här kreation. För kommentarer får man om man klär sig i en second hand-klänning med päron på. Ofta väldigt snälla kommentarer och det är ju jättekul, men sen kan man få lite svårtolkade blickar också. Jag älskar mina udda kläder och om det är någon gång man kan ha på sig dem så är det väl när man träffar Lotta. Hoppas hon också klär sig galet i morgon.Till klännningen blir det oranga, bruna eller senapsgula strumpbyxor och bruna 60-talsstövlar. Lila kappa när jag går ut.

Så här ser päronklänningen ut.



Jag klippte bort huvudet på mig själv för jag gillade det inte just nu. Det påminner mig om när jag var sjuk förra året.

Håll tummarna för att jag inte bangar!

Skrev just på Facebook

att det idag har varit en sån där dag då man som ca 9-åring ville ta fram träskorna och hoppa hopprep och då mamma alltid sa "nej det är för tidigt det är för kallt för träskor" och så gick man ut och så stod ju Mette där barfota i träskorna... Suck! Det fanns alltid andra barn som fick göra saker tidigare än man själv fick.

Tror ni jag tillåter mina barn gå ut i bara fleecen och leka ännu? Svar: Nej. Uppfostran går i arv, eller nåt.

De första vårsolstrålarna får mig alltid att tänka på träskor, grusig asfalt och hopprep.

St Patrick's Day

Och jag är inte i Dublin och firar. Finn ett fel?


Vad sägs om

tre timmars personalmöte efter lunch? Då gäller det att ha massor av kaffe med sig. Tror i och för sig att mötet kommer innehålla en hel del gruppdiskussioner och liknande, så det kanske inte blir akut insomningsrisk!

Idag är det jag som hämtar barnen. Gör det alltför sällan, men idag lyckades jag komma upp tidigt och vara här tidigt.

Det är så gosigt att hämta Emil på dagis, för jag brukar få en apakram då! Måns är ju så stor så honom ringer jag ofta hem. Ibland får jag en kram när han kommer innanför dörren, ibland tar jag mig en själv, men oftast får jag en fråga. Måns har ofta frågor på gång. "Vad blir det för mat?" är vanligt förekommande. Mina älskade ungar!


Och så lite mode

Den här är jag väldigt sugen på. Ska finnas i butik denna vecka... Indiska 499:-

UPPDATERING: Den ligger i en påse i det stökiga arbetsrummet just nu, men ska användas så fort det blir lite varmare :).



Söndagen som gick

Vaknar runt 8.00.
Vill gå på toa.
Inser att toan är ute i baracken.
På med kläder och spring ner.
Frukost med en massa läsning i DN. Grät en skvätt åt en artikel om att föda ett barn med hjärnskada och åt en annan artikel som handlade om ett barn som föddes för tidigt och dog. Skrattade när jag läste artikeln om Bob Hund - en intervju med Tomas Öberg. Nya skivan kommer om en vecka. Fan-tastiskt!!!
Åker till IKEA för att lämna igen en matta som blev totalfel i vårt vardagsrum. Köper en myslampa till jobbet och lite tyg att sy en glad väska av (när jag nu tar mig tid till det).
Kommer hem och förbereder att tvätta ca sex tvättmaskiner i vår tvättstuga som jag inte använt mig av sedan 2001... Nu blir det tvättstuga ända till 21 april.
När all tvätt är torr är det dax att få något i kistan. Rödspätta med potatis.
Efter middagen - ner i baracken och duscha. Tar med mig Emil.
Nu sitter vi här och doftar gott jag och Emil och Måns och Magnus är nere i källaren och sparkar fotboll (!). Ja ni hörde rätt. De luktar nog mindre gott när de kommer upp.

Måndag i morgon och jag ska ha på mig mina ursnygga vida v-jeans som jag köpte igår för ca 90:- på HM! Frågan är vad jag ska ha upptill? Ska kolla det snart.

Jag tittar igenom

de senaste inläggen jag skrivit och börjar nästan skratta. Man kan nog tro att jag är galen. Och det är ju faktiskt det jag är. Glasvegas, Metallica, U2 - en massa spelningar och inställda spelningar, tårar och depression och lycka och energi och stambyte. Det är häftiga svängningar hela tiden. Så har mitt liv alltid varit. Jag är en känslomänniska av stora mått. Jag gillar inte lagom. More is more! Ös på med livet. Det ska kännas att leva (tydligen).

Jag är så glad att min lilla trogna skara av läsare finns därute. Tack för att ni orkar med mig. Snart är det tre år sen jag startade blogga. I början så var det mest inlägg om snygga skor m.m., men sen blev det mer av barnen och musiken och vad som händer mig i vardagen och efter det blev det mycket mycket magont under en ganska lång period. Ja, bloggen går helt enkelt igenom olika faser, precis som jag själv. Eftersom jag är så pass öppen med vem jag är så utelämnar jag dock en hel del också - jag vet ju egentligen inte så mycket om er som läser. Några av er skriver ju regelbundet kommentarer och jag vet även att jag har vänner som läser men inte kommenterar. Förutom det så finns det några av er jag inte har en aning om vilka ni är! Jag är nyfiken på vilka ni är, men jag tänker inte tvinga fram er i ljuset om ni inte vill :). Men om ni vill får ni gärna lämna ett avtryck!

Ha en skön lördag. Vi sitter här i all vår bråte och springer ner i baracken då och då... Fy sjutton vad jag längtar till 21:a april!

Nämen

är det inte dax att gå hem snart? Det tycker jag!

Metallica 4:e maj

Nu är det klart med en ersättningskonsert! Måndagen den 4:e maj. Vilken lättnad.

Och beskedet kom till min vetskap fredagen den 13:e mars. Det ni!


U2:s nya skiva

No line on the horizon blir bara bättre och bättre. Enligt mig gör den sig bäst i mp3-spelaren eller i hörlurar till stereon. Bonos röst kommer fram bäst då och till och med jag kan uppskatta en del lugna låtar när de kommer direkt in i öronen så att säga. Efter de första lyssningarna var jag besviken. Knappt några fartiga låtar, och kontrasten mot Metallica blev för skarp. Metallica står för aggressiv energi (för det mesta) och U2 spelar på själens strängar. Det kan vara svårt att byta för fort mellan dessa båda musikstilar.

U2 står också för:

25 års kärlek (började gilla dem ordentligt runt 1984)
Tina
Min tonårsperiod
Min religion
Irland
Intelligens
Musikalitet
Tårar och skratt
Eufori


m.m.

Brev från James Hetfield

Är bara tvungen att lägga in ett brev från James Hetfield till oss fans som missade konserten i söndags. Jag kan höra hans underbara röst alldeles klart och tydligt framför mig. Något jag inte riktigt kan förlåta "papa het" för är att han åt OSTRON dagen innan en viktig spelning! Det är väl inte så smart? Det måste ha varit Café Operas ostron... Bojkott!

Message From James
3/10/2009
[ back ]

Hey there,

James here, alive, at about 80% but getting better. I want to say sorry for missing the second Stockholm gig on Sunday due to illness. The cause/diagnosis at the hospital was narrowed down to either a 24hr virus or a bad oyster...yes, hate to admit, an oyster could have taken me down.

I acknowledge and apologize for any inconvenience this has caused fans who had travelled near and far for the show. I had done everything possible to make it, and was at the point of falling if I stood up. On a lighter note since my illness, the support band 'Swedish Oyster Cult' will be thrown off the tour. More Cowbell?...More barf bagz!!

Thanx for your understanding and support. It's not without notice from the whole 'Tallica Touring Family.

With Love and Respect,
James 'papa het'


Fick U2-biljetter

till Ullevi 31 juli och det är jättekul (köpte via U2.com där jag är betalande medlem och fick pre-sale-biljetter), men tyvärr är det ett helvete med stambytet. Grannen har fått fuktskador för att ett avlopp läckt (lång historia). Mina favoritgrannar dessutom. Nu har de fått en fläkt inställd. Jag ber till Gud att det inte är så allvarligt som min granne ville påskina... Och nu är jag rädd att vi står på tur - vill inte ha vattenskador så att detta drar ut på tiden!

Nu får oturen vända, för annars blir det inte mycket bloggande här. Inget roligt bloggande i varje fall.


Hjälp!

Min rubrik på bloggen är borta och jag har inte gjort ett skit för att det ska hända... Mailade blogg.se idag men blev inte ett dugg klokare av svaret. Har inte tiiiiiiiid med sånt här. Verkligen inte. Ni får ursäkta om bloggen ser konstig ut ett tag. Nu måste jag ut i baracken och kissa... Avundsjuka?

Tack Anna!

För den här krönikan ur Aftonbladet. Precis så känner jag. Precis! Det är denna spelning som hållit mitt mod uppe denna förbannade höst och vinter!

En typ av sorg

Jag är helt knäckt som ni förstår. I varje fall ni som har följt den här bloggen ett längre tag. Metallica igår blev inställt för att James Hetfield fått magsjuka. Vi hade hunnit gå in i Globen men satt i baren så vi missade när Lars Ulrich berättade om det hela på scenen. Istället fick vi ett torrt meddelande i högtalarna. Inget "vi beklagar" eller medlidande av nåt slag, utan bara "ni kan gå hem nu" typ. Men det gjorde vi inte utan vi gick och drack kopiösa mängder vin på Globen Star istället, tillsammans med en hel drös Metallicafans. Så nu är jag bakis, har inte sovit något, är ledsen och har stambyte. Ni förstår. Inte läge att skämta för mycket med Kicki idag - då kan man få en rak höger. Inte heller läge att säga "det var bara en konsert" - då kan man få en rak höger till.

Det sägs att de ska komma tillbaka för en spelning i maj och att vi med biljetter från igår ska ha förtur. Jag hoppas verkligen det är så.


FAAAN!

Vilken kväll!

Bättre än jag kunde föreställa mig i mina vildaste fantasier! Jag pratar förstås om gårdagskvällen då jag, David, Malin och Anneli var på Glasvegas på Debaser Medis. Ancha ägde egentligen den biljett som Anneli sedan fick i sina händer, men Ancha var helt slut efter att ha jobbat för mycket natten före och hon skulle jobba idag igen, så hon behövde sova. Anneli fick köpa den åtråvärda biljetten och hon var överlycklig! Ancha var dock med och käkade tacos hos David och hon hade med sig min och Malins Metallicamattor (Ancha jobbar bland annat med olika typer av tryck och har tryckt upp väldigt coola mattor med James Hetfield på till mig och Malin - eller rättare sagt till Malins 8-årige son... Jag ska dock ha min själv :)! De ligger nu ihoprullade i plast hemma hos David och ska hämtas upp i veckan.)

Ok - spelningen var fantastisk och vi stod jättelångt fram och såg svetten drypa om samtliga i bandet. Det kändes nästan som en VIP-spelning, jag menar, 900 biljetter och de skulle ha kunnat sälja 4-5000 biljetter.

Efter spelning drack vi drinkar och vin och snackade med roligt folk. Då säger Malin att hon tyckte hon såg gitarristen i Glasvegas gå förbi. Jag är inte sen på att kolla efter om Malin har rätt. Jag går ut till garderoben där det säljs t-shirts och springer rakt in i trummisen Caroline McKay. Han är nog bara 1,50 m över havet. Jag hinner inte fundera förrän jag börjar prata med henne och berömma spelningen och bandet och så säger jag att jag tycker det är så coolt med kvinnliga trummisar. En man som står bredvid henne (betydligt äldre än Caroline) pratar jag också med. Kanske är han manager? Caroline berömmer mitt silverhalsband från Björg och jag blir naturligtvis väldigt smickrad. Borta vid t-shirtståndet ser jag så Rab Allen, gitarristen. Jag gör tummen upp till honom och han ler. Springer och hämtar Malin och David (Anneli beställer drink) och går tillbaka. Så tänker jag mitt vanliga "what the fuck" (you only live once) och så går jag fram till Rab. Helt plötsligt kommer mitt anglofila blod verkligen till sin rätta och jag känner att engelskan bara flödar ur mig. Älskar när detta händer! Vi pratar om ditten och datten och Malin tar ett foto av oss med min kamera och sin mobil. Så kommer jag på den brilljanta idén att han måste skriva något på framsidan av min almanacka från Granit. Han skriver "Dear Christina, Glasvegas love you, Rab x". Jag kommer vårda denna almanacka ömt och rama in den efter 2009 är slut (haha). David får också en pratstund och jag och Malin får varsin kram. Hoppas nu att de blir större än Beatles så att jag har något att berätta för mina barnbarn!

Kvällen fortsatte lika trevligt och jag var hemma 1.40 på natten. Upp tidigt och sedan jobba, jobba jooooobbbba inför stambytet. Det tar aldrig slut.

I morgon blir det jobb i ca fyra timmar och sen blir det t-shirt med trycket "Obey your master" på framsidan och "James Hetfield" på baksidan på tillsammans med svarta stuprörsjeans och mina älskade Primeboots (MC-boots). Kl 15.30 är jag och min kompis på Anchor på Sveavägen och kl 21.00 börjar vi skrika och hoppa som fan. Äntligen! Metallica!



James Allen, sångare i Glasvegas.



Rab Allen, gitarrist i Glasvegas och en överglad Kicki som inte ser riktigt mentalt frisk ut. Men det var så absurt - jag menar jag lyssnade ju hysteriskt på deras skiva förra året och blev nästan besatt och så får man stå och hålla om karln!!!



Mina fina goa vänner David och Malin!



Caroline McKay, trummis i bandet. Hur cool och trevlig som helst.



Jag och Anneli. Anneli var överlycklig över att ha fått denna sista-minuten-chans att se sina idoler :).

Hörrni, det var ett lång blogginlägg. Nu tar jag paus och får se om jag hinner skriva något i morgon. Återkommer med Metallicarecension!

Glasvegas ikväll

Looking forward :)!

Vi hörs någon gång när stambytet är klart... Just nu känns det så i varje fall. Väldigt mycket att göra innan måndag då rivningen av toaletten börjar.

Trevlig helg!

Då var den här igen

Mammas dödsdag. Åtta år sedan nu. Ofattbart länge. Samtidigt kan jag minnas allt som om det vore i går.

Jag saknar henne så otroligt mycket. Jag har så mycket att berätta, fråga och visa. Varför kunde inte mina barn få minnas sin mormor? De skulle älskat henne. Som jag gör.



Rödklöver var en av mammas favoritblommor. Min med.

TV:n lever

Videon är död
Bredbandet är fortfarande låååångsamt

Jag själv är trött men lättad över att vi åtminstone kommer kunna titta på tv under stambytet. Någon underhållning måste man ju ha. Vi kom på att det var något som hänt med videon när de bytte elen - vi fattar inte varför - för kontakterna var ju utdragna, men när vi satte i kontakterna igen så måste någon säkring eller liknande gått i videon (ni hör hur kunnig jag är på tekniska detaljer...). Scartkabeln gick via videon och därför fungerade inte ljudet. Så nu kan inte barnen se på alla de hundra videos de har och jag och Magnus kan inte se på alla nostalgiinspelningar vi har. Men den kanske går att laga. Eller inte.

Det är en kamp mot klockan här med allt som måste fixas innan de kommer och river hela badrummet på måndag. Och jag har ju två spelningar i helgen - Glasvegas och Metallica - vilket ger ännu mindre tid till att täcka alla dörrar med plast m.m.

En timme i taget. Acceptera kaoset!


Stambytet har inte ens börjat ännu

och redan är allt kaosartat. Igår byttes en hel del eluttag i lägenheten ut till jordade uttag och när vi skulle titta på tv på kvällen så fick vi bild men inget ljud... Jag satt i comhems supportkö i säkert 30 minuter och sedan kom jag fram till en liten pojkvasker som inte kunde hjälpa mig. Och Cityakuten - vilket är mitt favoritprogram - missade jag nästan helt :(. Jag vet att det är i-landsproblem, men ibland behövs det bara lite för att bägaren ska rinna över. Det är allmänt rörigt just nu. På jobbet har jag många bollar i luften samtidigt och hemma är det allt meck med stambytet och då är det inget kul när tv:n inte funkar när man vill koppla av lite.

Ja ja, jag kom på en sak som kanske löser problemet med tv:n, och vi ska testa det när vi kommer hem (vi har redan testat en rad grejer...).


Annars kan jag tipsa om en bra skiva: White Lies To lose my life. Här är titelspåret. Skivan kom ut alldeles nyligen tror jag, och den har ett 80-talssound som är lättigenkännligt. Jag fick tipset av en kompis, och det är jag tacksam för. Tack vare den skivan blev jag på lite bättre humör när jag satt på t-banan hit. Nu ska jag ta i tu med allt meck här på jobbet! See ya!

Problem med bredbandet hemma

så det dagliga inlägget kanske inte kommer som det brukar en tid framöver. Ska ringa comhem idag och fråga vad det är som händer.

Måndag, måndag. Idag börjar elombyggnaden hemma och nästa måndag blir vi av med toalett och vatten och får inte tillbaka det på sex veckor. Träffade elektrikern som hastigast i morse, och som väntat pratade han bred söderslang, hade skägg och långt hår. Och var trevlig.

Ha en bra måndag!

RSS 2.0