Utmanad...
av Annika! Det var länge sen jag blev utmanad, och jag ska försöka anta denna utmaning med stil.
Vad jag gjorde för 5, 10, 15 respektive 20 år sedan? Så lyder utmaningen.
1988
Ett av mina favoritår. Jag fyllde 18 år. Sommaren 1988 var nästan som en sån där amerikansk ungdomsfilm. Vi var ett gäng kompisar som hängde ihop nästan dag och natt. Underbara sommarnätter och mycket skratt. Och om jag minns rätt så var jag olyckligt kär hela året. Men ändå glad. Jag levde väl på hoppet. 1989 omvände jag dock denne man, så han blev kär i mig. Inte illa. Men det var inte Magnus den gången - tack och lov. För det hade varit för tidigt. För mig. Jag gick på Depeche-konsert på Johanneshovs isstadion (jo Tina, det var på Hovet). Jag spelade teater med en grupp elever från skolan, vilken drogs samman av en teaterintresserad mattelärare. Johnny Larsson hette pjäsen och handlade om en kille som det gick lite snett för. Jag spelade bland annat en galen bostadsförmedlingschef och skinhead. Hade skrivit min scen själv och den var väldigt Monty Python-inspirerad. Och det roligaste mest euforiska med detta var att jag vann Jakobsbergsskolans kulturpris för min rollinsats :). En jättefin motivering var det också - men jag har tyvärr glömt bort den. Oj vad jag älskar att spela teater - men vad lite jag gör det nuförtiden (eller jag gör det väl när jag föreläser ibland, eller när jag håller tal på disputationsfester). Jag önskar faktiskt att jag gjorde mer av det där med skådespeleriet. Får inte tänka på det för mycket. Då kan det bli massa ånger. 1988 var ett bra år - men jag pluggade nog för mycket. Jag var en plugghäst som festade på helgerna. Ständig prestationsångest. Klädde mig redan 1988 på ett sätt som stack ut. Var synthare/rockare. Kan skriva hur mycket som helst om detta år tror jag, men jag ger mig här.
1993
Jag minns att jag var singel. Pluggade kriminologi - B- och C-kurs. Kanske var jag minsann i Prag och Berlin den sensommaren med en pluggarkompis. Och träffade en kille från Berlin (i Prag) som såg ut som en ung Richard Gere - fast snyggare, längre och yngre *haha*. Så helt solo var jag inte det året. Jag firade nog nyårsafton i Berlin - med Richard Gere-killen och hans kompisar. Det var en riktig upplevelse. Jag började skriva på min C-uppsats om "Snuten och murveln". Ett mastodontprojekt. Eller hann jag börja på den 1993? Kanske var det 1994... Gud vad anonymt 1993 känns. Jag är säker på att det hände något dramatiskt då. Också. Jag bodde i Hagsätra - i en etta med kokvrå på 29 kvadratmeter. En mysig lägenhet i ett område som jag inte alls kände till när jag flyttade dit. Jag är ju från norrort. Men jag återvänder aldrig till norrort. Tror jag.
1998
Ett hemskt år med glädjeglimtar. Men tyvärr mest hemskt. Min pappa dog 1997 - i april. Jag hade sorg. Vi satt hemma hos mamma och åt långa middagar med vin och pratade och pratade och pratade. Magnus fanns i mitt liv sedan fyra år tillbaka. Och tur var det. 1998 var också året då min mamma fick sitt cancerbesked. Nästan precis ett år efter min pappa dog. Obeskrivlig ångest och overklighetskänslor. Detta kan bara inte hända en familj! Men det gjorde det. Jag sa till Magnus - jag skiter i hur jag mår - jag vill ha barn nu om det går. Jag vill ha barn innan min mamma dör om det går. Och jag hade turen att bli gravid - så i oktober någon gång ringde jag min mamma och sa att hon skulle bli mormor. Hon grät och jag grät. Det var det som var glädjen och hoppet. I juli 1999 föddes älskade Måns. Arbetsmässigt var jag doktorand.
2003
Mamma är död sedan två år. Emil föds i februari! Jag träffar mammor från aff som jag fikar med då och då under mammaledigheten. Bland annat dig Annika ;)! Jag mådde inge vidare alls kan jag meddela, men mer vill jag inte fördjupa mig i det här. Jag lärde känna Anna på aff också! Amanda var här titt som tätt samt kollade av min dagsstatus per telefon - en klippa. Amanda och Niklas blir gudföräldrar för Emil. Ett år som jag kämpade mig igenom. Jag är rätt bra på att kämpa om jag får skryta.
Oj - jag blir helt nostalgisk av den här tillbakablicken!
Jag utmanar alla! Kom igen Anna, Andreas, Malin, Bea, Liv, Yllis, Memilla m.fl.
UPPDATERING: Härmed är också Cilla utmanad :)! Men jag skrev ju m.fl. så du kan känna dig utmanad redan där *haha*. Vill också uppdatera 1988. Jag stack ut långt före 1988. Började nog sticka ut redan 1983-1984 ;).
Vad jag gjorde för 5, 10, 15 respektive 20 år sedan? Så lyder utmaningen.
1988
Ett av mina favoritår. Jag fyllde 18 år. Sommaren 1988 var nästan som en sån där amerikansk ungdomsfilm. Vi var ett gäng kompisar som hängde ihop nästan dag och natt. Underbara sommarnätter och mycket skratt. Och om jag minns rätt så var jag olyckligt kär hela året. Men ändå glad. Jag levde väl på hoppet. 1989 omvände jag dock denne man, så han blev kär i mig. Inte illa. Men det var inte Magnus den gången - tack och lov. För det hade varit för tidigt. För mig. Jag gick på Depeche-konsert på Johanneshovs isstadion (jo Tina, det var på Hovet). Jag spelade teater med en grupp elever från skolan, vilken drogs samman av en teaterintresserad mattelärare. Johnny Larsson hette pjäsen och handlade om en kille som det gick lite snett för. Jag spelade bland annat en galen bostadsförmedlingschef och skinhead. Hade skrivit min scen själv och den var väldigt Monty Python-inspirerad. Och det roligaste mest euforiska med detta var att jag vann Jakobsbergsskolans kulturpris för min rollinsats :). En jättefin motivering var det också - men jag har tyvärr glömt bort den. Oj vad jag älskar att spela teater - men vad lite jag gör det nuförtiden (eller jag gör det väl när jag föreläser ibland, eller när jag håller tal på disputationsfester). Jag önskar faktiskt att jag gjorde mer av det där med skådespeleriet. Får inte tänka på det för mycket. Då kan det bli massa ånger. 1988 var ett bra år - men jag pluggade nog för mycket. Jag var en plugghäst som festade på helgerna. Ständig prestationsångest. Klädde mig redan 1988 på ett sätt som stack ut. Var synthare/rockare. Kan skriva hur mycket som helst om detta år tror jag, men jag ger mig här.
1993
Jag minns att jag var singel. Pluggade kriminologi - B- och C-kurs. Kanske var jag minsann i Prag och Berlin den sensommaren med en pluggarkompis. Och träffade en kille från Berlin (i Prag) som såg ut som en ung Richard Gere - fast snyggare, längre och yngre *haha*. Så helt solo var jag inte det året. Jag firade nog nyårsafton i Berlin - med Richard Gere-killen och hans kompisar. Det var en riktig upplevelse. Jag började skriva på min C-uppsats om "Snuten och murveln". Ett mastodontprojekt. Eller hann jag börja på den 1993? Kanske var det 1994... Gud vad anonymt 1993 känns. Jag är säker på att det hände något dramatiskt då. Också. Jag bodde i Hagsätra - i en etta med kokvrå på 29 kvadratmeter. En mysig lägenhet i ett område som jag inte alls kände till när jag flyttade dit. Jag är ju från norrort. Men jag återvänder aldrig till norrort. Tror jag.
1998
Ett hemskt år med glädjeglimtar. Men tyvärr mest hemskt. Min pappa dog 1997 - i april. Jag hade sorg. Vi satt hemma hos mamma och åt långa middagar med vin och pratade och pratade och pratade. Magnus fanns i mitt liv sedan fyra år tillbaka. Och tur var det. 1998 var också året då min mamma fick sitt cancerbesked. Nästan precis ett år efter min pappa dog. Obeskrivlig ångest och overklighetskänslor. Detta kan bara inte hända en familj! Men det gjorde det. Jag sa till Magnus - jag skiter i hur jag mår - jag vill ha barn nu om det går. Jag vill ha barn innan min mamma dör om det går. Och jag hade turen att bli gravid - så i oktober någon gång ringde jag min mamma och sa att hon skulle bli mormor. Hon grät och jag grät. Det var det som var glädjen och hoppet. I juli 1999 föddes älskade Måns. Arbetsmässigt var jag doktorand.
2003
Mamma är död sedan två år. Emil föds i februari! Jag träffar mammor från aff som jag fikar med då och då under mammaledigheten. Bland annat dig Annika ;)! Jag mådde inge vidare alls kan jag meddela, men mer vill jag inte fördjupa mig i det här. Jag lärde känna Anna på aff också! Amanda var här titt som tätt samt kollade av min dagsstatus per telefon - en klippa. Amanda och Niklas blir gudföräldrar för Emil. Ett år som jag kämpade mig igenom. Jag är rätt bra på att kämpa om jag får skryta.
Oj - jag blir helt nostalgisk av den här tillbakablicken!
Jag utmanar alla! Kom igen Anna, Andreas, Malin, Bea, Liv, Yllis, Memilla m.fl.
UPPDATERING: Härmed är också Cilla utmanad :)! Men jag skrev ju m.fl. så du kan känna dig utmanad redan där *haha*. Vill också uppdatera 1988. Jag stack ut långt före 1988. Började nog sticka ut redan 1983-1984 ;).
Kommentarer
Postat av: Cilla
Tack vare Annikas blogg har jag även hittat din blogg. Kul ;-)
Att läsa dina minnen var extra rolig lördagsläsning. Hoppas jag också får den utmaningen *obotlig nostalgiker*
Hoppas du får en trevlig lördagskväll ;-)
Postat av: Kicki
Cilla: HEJ! Välkommen! Det var inte igår. Som du ser i inläggets uppdatering så är nu även du utmanad! Det är bara att ge sig in i det med hull och hår :). Ha det!
Trackback
