När tiden står till men ändå går

Så kan man väl beskriva min Construction time again-kväll på Stampen i onsdags. För när jag lyssnar på låtar från 1983 med ett av mina favoritband (Depeche Mode för er som inte uppfattat det ännu) så känns det som att jag är 13 år igen, samtidigt som jag är väl medveten om att jag inte är det. Det är så härligt att dras tillbaka till de euforiska känslorna från den tiden. Minutrarna innan bandet går på scen, och man har väntat i flera, flera timmar. Det är så härligt!

Som jag skrev i en kommentar till Tina här nedan - när jag såg henne komma mot mig där inne på Stampen så sögs jag 25 år tillbaka, till vår synthperiod och alla orienteringsläger och alla andra minnen. Det bara flashade förbi en massa minnen. Och på ett sätt är vi ju inte en dag äldre - och på ett sätt är det ett helt liv sedan.

Men det var ju inte bara Tina som var med i onsdags, utan Dan, Tinas bror med kompis och Tinas kusin. Tinas kusin är den enda av oss som var på Depeche Modes spelning 1983... Han har sett dem alla gånger de har spelat i Stockholm. Jag "missade" 1983, men har sett alla andra konserter i min hemstad sedan 1984. Inte illa!

Killen bakom de här jubilemsfesterna för Depeche Mode heter Jonas Thorell och här är hans/deras hemsida som man kan kolla andra tillställningar på. I sommar kommer det arrangeras en fest på fiket Lasse i parken på Långholmen, och jag hoppas verkligen vi är hemma så att jag kan gå. Jonas var även en av huvudpersonerna på scen när CTA spelades på Stampen. Han är så härlig! Fantastiska mellansnack - man vrider sig av skratt. Och precis som i oktober 2007 så var Magnus Carlsson från Weeping Willows där och sjöng några av låtarna. Gillar honom verkligen. Han är så brittisk - så brittisk man kan vara utan att vara född i Storbritannien. Rätt politiska åsikter samt fotbollslagsval också  (han är känd Bajare - politiska åsikter får ni lista ut själva ;)).

Bandet spelade i tre olika set med lite paus emellan. Det blev bättre och bättre ju längre spelningen gick framåt. Efteråt dansade vi en stund till dM-låtar, men det var inte så många som följde vårt exempel. Men sånt bryr jag mig inte så mycket om - jag dansar när jag vill dansa även om jag är ensam på dansgolvet. Ja jag vet - jag är osvensk!

Här kommer lite foton från vår roliga kväll.

 

image263

Jag har några fler foton - men jag vill att Tina bekräftar att jag kan använda dem i så fall. Tror du M + kompis och J har något emot att jag lägger ut dem här?

Ps. Min mage skötte sig ok under kvällen med endast vissa små varningssignaler...

Kommentarer
Postat av: camilla

Härligt Kicki! Det är klart du ska dansa!! Stockholmare är löjliga, önskar fler följde ditt exempel. Nästa gång hakar jag på (om jag är hemma). Lasse i parken låter greit. Glad påsk/CAMILLA

2008-03-22 @ 13:31:30
Postat av: Kicki

Camilla: Ja jag vet - varför inte släppa kontrollen ibland och bara DANSA :)!Glad påsk och hppas det blir Lasse i parken!

2008-03-23 @ 16:39:16
URL: http://litesomjag.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0