Stefan Sundström

och Family Values såg Tina och jag igår på Kulturhustaket. Det var så mysigt! Om ni inte varit på detta tak någon gång, så gör er själva en tjänst och besök det! Många små bord och stolar och skrymslen och vrån att sitta i och några få enkla maträtter att välja mellan med drägligt pris.

Förband till Stefan och Co var Small Marbles. Två unga tonårstjejer med varsin akustisk gitarr som fick mungiporna att gå ända upp till öronen. Väldigt roliga texter och ibland bara fnittrade de sig igenom låtarna. Så härliga och avspända. Och döschyssta kläder. Jag måste säga, att jag tyckte nästa tjejerna var större behållning än Stefan själv denna gång. Antingen var han inte på humör denna kväll, eller så hade han bestämt sig för att bandet Family Values och diverse gästartister skulle få lika mycket eller mer plats än han själv. Och jag störde mig på några av bandmedlemmarna... Men inte på den kvinnliga trummisen - hon var cool. Och flera andra också. Allt som allt var dock spelningen bra. Det var rejält drag på slutet - speciellt när Stefan sjöng Latlåt från Farsta. Här kommer texten och ackorden till den. Jag blir så glad!

E                             A               E
Inte var min barndom alls så jävla dum som man kan tro
        E                            B7
När man ser mig stå här hängande med läppen
    E                                   A            E
Små snälla tanter och grå gubbar hängde upp små tomtebon
      E                 B7           E
I små lådor som slängts ut allt över slätten

    G#m         A           E              B7
Men sjöarna och skogarna de låg där tätt intill
       G#m              A             B7
På ett annars kargt och klippigt Södertörn
    G#m            A             E               A
Ett elljusspår för joggare ledde bort från all betong
     F#m          B7            E
Till majdagens konsert med fågelkör

    A
Och mamma sa
   E
Ta ledigt i dag
          B7    A  B7      E
Åk ut och fiska så blir du glad


I skolan stod ett kronvrak, en jumpalärare
Han hävde sig på tå och kommendera
Min sista ambition att bli en fotbollslirare
Tog han ur mig och den kom ej tillbaks nåt mera

Och jag skaffade migrän för att komma därifrån
Jag spydde och jag snorade och hulka
I skogen gick jag för mig själv det är nog därifrån
Jag fått min lust och längtan till att skolka

Och mamma sa...

Syrrans kille han var ball han
Där fick man göra som man vill
I hans kvart högt upp på berget norr om Farsta
På väggen hängde Che och han drack öl och jag drack te
Och jag tjatade på honom om att jag måste få smaka

Jag minns smaken utav frihet när vi fiskade en natt
Tusen TV-apparater stod och lös
Från husen bortom träden där vid stranden där vi satt
Ja, jag vill vara där i skogen fri och lös

Och mamma sa...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0