Igår eftermiddag och kväll/natt
var bland det värsta stunder jag upplevt i mitt liv. Jag kunde inte hålla katastroftankarna borta. Jag orkar faktiskt inte gå in på vad de handlade om, men de rör förstås ovissheten kring min diagnos (magproblemen). Jag träffade en läkare i går eftermiddag, och det var det som startade det hela. Fy fan!
I morse var jag också mycket ledsen och ångestfylld, och jag ringde då till endoskopienheten som ska utföra min koloskopi. Hon hörde på mig att jag hade en verklig kris, och hon fixade en akuttid för koloskopi på tisdag den 22 januari. Även om jag skulle åka in akut skulle jag inte få en tidigare dag sa hon, så nu behöver jag inte känna att jag måste åka in. Eftersom jag blivit beordrad av överläkaren att jag måste äta vanlig mat nu (som jag kör i mixer) så kan det dock hända att jag blir tvungen att åka in för att få smärtlindring. Jag har hittills bara kört fiskbullar och ris i mixer och jag känner varningssignaler hela tiden men inte akut smärta. I kväll kanske jag testar fiskgratäng. Men snacka om att jag är livrädd hela tiden för att det ska börja köra. Om koloskopin inte visar något så får jag antagligen vänta ca 9 dagar på nästa undersökning - kameran jag ska svälja (kapselendoskopin).
Jag är hemskt ledsen att jag ska behöva älta det här men jag behöver både skriva av mig och prata av mig och det enda jag vill höra tillbaka är faktiskt att: Det här grejar du! Du blir bra - det vet jag! osv... Jag hatar osäkerhet och känslan av att det kan vara det värsta. Jag klarar det helt enkelt inte! Och så här utanför som jag känner mig just nu var det länge sedan jag kände.
Måns är hemma med mig idag. De ringde från skolan och sa att han hade ont i halsen. Han kom hemspringande och hade gråten i halsen. Jag tror ärligt talat att det rörde sig om 30% halsen och 70% oro för mig men också för att en annan klasskompis som blev dålig och illamående och grät precis samtidigt som Måns. Eftersom han såg svullen ut i halsen så åkte vi dock till närakuten och uteslöt halsfluss. Det är ett virus sa doktorn och beordrade GLASS! Ni kan tänka er flinet på Måns läppar va? Han är fullkomligt galen i glass och har redan nu konsumerat en mjukglass på McDonalds och en stor portion vaniljglass här hemma. Nu sitter han och läser högt ur en smurftidning :). Han är bara så underbar min älskade Måns! Doktorn sa också att Måns inte skulle spela några fotbollsmatcher utan ta det lite lugnt. Hmmmm, det blir svårare... Men eftersom han hörde när doktorn sa det så tror jag han går med på det.
Vi hörs!
Det här grejar du! Du blir bra - det vet jag! ;-)
Skämt åsido, klart det är jobbigt med osäkerheten etc men det är ju bara att tjata på vårdapparaten så mycket som möjligt och övrig tid försöka tänka på annat. Till exempel Magnus glada nyheter eller sina underbara barn och alla deras underfundigheter.
Apropå underbara barn så hörde jag idag när vi körde hem från dagis att T6 satt och sjöng på något i baksätet. Det lät bekant men jag kunde först inte komma på vad det var. När han sen kom till textraden "... min förlorade värld!" insåg jag ju vad det var. Grabben sitter och sjunger på "Ingenting", helt spontant!!! Hur lycklig blir man inte. Sen kanske delar av den refrängen inte är så lämpliga för sexåringar, men ändå... ;-)
stor kram på dig!
Håller såklart med PPP: du fixar det här! Snart är du frisk igen och då ska vi gå ut och äta nåt supersmarrigt - som du väljer! :)
Fantastiskt att du kunde få dem att ge dig en tidigare tid för koloskopin! Jag är full av beundran inför dig för att du ordnar sånt. Du kan prata med folk och verkligen få dem att lyssna, du når fram, det är en verklig talang.
Skönt att du kunnat äta lite nu! Och snart blir det mer, när magen mår bra igen. Inom kort blir det, Kicki! Kanske dröjer det inte länge innan du också blir ordinerad glass av läkaren. ;)
Stora styrkekramar från Anna
Förstår precis din oro över ovissheten och blir lite extra orolig då dina symptom påminner om de min syrra haft hela liven men som det tog dem ~25 år att hitta och sen akutoperera. Jag hoppas koloskopin går bra, kanske ser de något redan på den så du slipper kapseln.
Ordinerad glass låter som en dröm undra om jag kan ordinera mig själv det ni när jag ligger här och hostar och hostar och hostar.
Du får gärna skriva av dig i ett mail om du vill eller MSN om du vill bolla med någon som själv går och väntar på diagnos och gjort delar av undersökningarna du genomgår samt väntar på kameraendoskopin.
Jag beundrar dig som orkar bråka med vårdapparaten för att det skall hända något. Man måste vara frisk för att kunna få behandling för sin sjukdom tydligen.
*kram*
Alla: Tack för era uppmuntrande ord! Känns mindre ensamt när man läser era kommentarer. Kram!
