Gårdagens och dagens Emil
"Det som ser äckligt ut - det kan vara gott!"
"Idag smakade jag på något som såg äckligt ut, och då tyckte jag det smakade lite gott och lite äckligt."
Kram på er mina kära vänner och bekanta och okända personer :)!
"Idag smakade jag på något som såg äckligt ut, och då tyckte jag det smakade lite gott och lite äckligt."
Kram på er mina kära vänner och bekanta och okända personer :)!
Livet rullar på lite för fort
nu tycker jag, och jag har faktiskt drabbats av julstress, mot min vilja. Här i Tallis fanns det ljusstakar i vissa fönster redan förra söndagen. Jag är glad om de kommer upp innan denna söndag. Jobbigt när man ska jämföra sådär med andra, men det blir liksom oundvikligt om man har ögon att se med.
Tur att jag och Magnus har ledigt på tisdag - för då ska vi ut med lista i handen och beta av så många julklappar vi kan.
Nu är Örnen helt slut - inga nya avsnitt inspelade. Snyft. Men jag överlever väl.
Dagens positiva: Jag och två kollegor tog en "efter-konferensen-öl" idag. Mysigt att snacka i nån timme innan det blev hemgång.
Godnatt!
Tur att jag och Magnus har ledigt på tisdag - för då ska vi ut med lista i handen och beta av så många julklappar vi kan.
Nu är Örnen helt slut - inga nya avsnitt inspelade. Snyft. Men jag överlever väl.
Dagens positiva: Jag och två kollegor tog en "efter-konferensen-öl" idag. Mysigt att snacka i nån timme innan det blev hemgång.
Godnatt!
Sista avsnittet av Örnen
och det är en liten flicka involverad... Klarar inte av att se när det begås övergrepp mot försvarslösa barn. Det är därför jag skriver ett inlägg just nu. Men nu ska jag titta lite igen.
Ses!
Ses!
Och jag som trodde
anglofil blev två ord på engelska - särskrivningarnas spårk. Men det är ett ord - ANGLOPHILE. Nedan kan du läsa om vad en anglofil är för något.
"An Anglophile is a person who is fond of English culture and England in general[1]. Its antonym is Anglophobe.[2]
The term is often used in particular for people all over the world (in America especially in New England, New York, and elsewhere along the northern East Coast of the United States) who ostensibly base their business, political, or social practices on like of or admiration for English models[citation needed].
In some cases, anglophilia represents an individual's preference for English culture over their own[citation needed]; the belief that English culture is superior[citation needed]; or an appreciation of English history. [citation needed]
Alongside anglophiles who are attracted to 'traditional' English culture (e.g. Shakespeare, Jane Austen, Dr Johnson), there are also anglophiles who like pop and rock music from England and its contemporary culture generally.
American anglophiles will often use the English spellings of words, such as 'colour' instead of 'color,' 'favourite' instead of 'favorite,' 'centre' instead of 'center' and 'realise' instead of 'realize.'"
Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Anglophile
Eller den svenska väsentligt kortare beskrivningen:
"Anglofil är en person som inte är engelsk, men har ett stort intresse för den engelska kulturen.
Vissa amerikanska anglofiler föredrar att stava ord på brittiskt vis, till exempel det engelska ordet för färg color (amerikansk engelska) som colour (brittisk engelska)."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Anglofil
Fler U2-förslag
Kan inte bestämma mig angående halsbandet. Jag tänker mig alltså TVÅ silverplattor som hänger i varsin ände av en läderrem. Vanligtvis har man ett ord på varje - men jag tänkte mig en kompromiss. Se nedan....
Vad sägs om:
En silverplatta med orden I WILL och den andra silverplattan med FOLLOW.
Eller en med BLOOD RED och en med SKY
Eller kanske bara BLOOD och RED
Eller en med ordet SO och en med CRUEL
Eller PARTY och GIRL
Eller ULTRA och VIOLET
Eller REBEL och SONG Kan antingen associeras med Sunday Bloody Sunday men för mig är det låten Like a song jag tänker på:
Like a song I have to sing,
I sing it for you.
Like the words I have to bring,
I bring them for you.
And in leather, lace and chains,
We stake our claim,
Revolution once again.
But I wont,
I wont wear it on my sleeve.
I can see through this expression
And you know I dont believe.
Im too old to be told,
Exactly who are you?
Tonight, tomorrows to late.
And we love to wear a badge, a uniform,
And we love to fly a flag.
But I wont let others live in hell,
As we divide against each other,
And we fight amongst ourselves.
Too set in out ways to try to rearrange.
Too right to be wrong, in this rebel song.
Let the bells ring out, is there nothing left?
Is honesty what you want?
A generation without name, ripped and torn,
Nothing to loose, nothing to gain,
Nothing at all.
And if you cant help yourself,
Well take a look around you
When others need your time.
You say its time to go its your time.
Angry words wont stop the fight.
Two wrings wont make it right.
A new heart is what I need,
Oh god, make it bleed,
Is there nothing left?
Andra ord jag gillar är men dessa är det svårt att hitta ett andra ord till som passar:
TWILIGHT (skymning)
REJOICE (Ger detta ord kristna vibbar förresten??? Betyder "vara glad, jubla".)
ELEVATION (upphöjd plats...)
TOMORROW
Nä jag dör vad svårt det här är!!! HJÄLP!
Vad sägs om:
En silverplatta med orden I WILL och den andra silverplattan med FOLLOW.
Eller en med BLOOD RED och en med SKY
Eller kanske bara BLOOD och RED
Eller en med ordet SO och en med CRUEL
Eller PARTY och GIRL
Eller ULTRA och VIOLET
Eller REBEL och SONG Kan antingen associeras med Sunday Bloody Sunday men för mig är det låten Like a song jag tänker på:
Like a song I have to sing,
I sing it for you.
Like the words I have to bring,
I bring them for you.
And in leather, lace and chains,
We stake our claim,
Revolution once again.
But I wont,
I wont wear it on my sleeve.
I can see through this expression
And you know I dont believe.
Im too old to be told,
Exactly who are you?
Tonight, tomorrows to late.
And we love to wear a badge, a uniform,
And we love to fly a flag.
But I wont let others live in hell,
As we divide against each other,
And we fight amongst ourselves.
Too set in out ways to try to rearrange.
Too right to be wrong, in this rebel song.
Let the bells ring out, is there nothing left?
Is honesty what you want?
A generation without name, ripped and torn,
Nothing to loose, nothing to gain,
Nothing at all.
And if you cant help yourself,
Well take a look around you
When others need your time.
You say its time to go its your time.
Angry words wont stop the fight.
Two wrings wont make it right.
A new heart is what I need,
Oh god, make it bleed,
Is there nothing left?
Andra ord jag gillar är men dessa är det svårt att hitta ett andra ord till som passar:
TWILIGHT (skymning)
REJOICE (Ger detta ord kristna vibbar förresten??? Betyder "vara glad, jubla".)
ELEVATION (upphöjd plats...)
TOMORROW
Nä jag dör vad svårt det här är!!! HJÄLP!
Disputationsfest, Pinto och Racingpaperplanes
Jag är så trött så jag nästan tror jag går och lägger mig nu, klockan 19. Har världens mest hektiska vecka bakom mig. Och kul har jag haft, men också lite småjobbigt emellanåt. Till det småjobbiga hör all teknik som har krånglat. Jag har nu lämnat in min mobiltelefon för reparation. Och så krånglade den nya routern i torsdags - vi höll att få ett totalt nervsammanbrott här hemma. Men på fredagsmorgonen hade det hela löst sig (efter lite hjälp av en granne). Till saken hör ju också att Emil blev magsjuk, så jag fick gå själv på Lenas disputationsfest. Festen var verkligen superkul på alla sätt och vis! Otroligt många bra talare och spex. Mitt tal gick också riktigt bra. Det känns som om jag har fått mer och mer rutin på det här att tala inför folk och jag vågar ta ut svängarna rätt rejält nu (speciellt när det rör sig om tal till kompisar). Jag hade ju ett manus som jag gått igenom många gånger men när jag väl körde talet på riktigt behövde jag knappt titta ner i papprena. Efter mitt tal kom Lena och hennes man och barn och kramade mig och jag fick även höra av andra festdeltagare att mitt tal var bra. Sånt värmer enormt kan jag säga. En av mina vänner (min mentor kan man säga att hon är också) upprepade flera gånger "You are a star". Urgulligt sagt och jag blir varm i hela hjärtat.
Festen tilldrog sig på ett flytande "pråmhus" som låg i Nybroviken. Tjusigt värre med god mat och trevlig bordsherre m.m. Och trots att det inte var "min musik" som spelades under kvällen, så var det sån musik jag tycker är rolig att dansa till. 60-70-talsdisco med lite funk-inslag och så en och annan rocklåt. Musik som alla åldrar kan acceptera tror jag.
Jag kom hem ca 02.30 på lördagsmorgonen.
Igår var jag rätt trött men fast beslutsam om att gå och se Pinto (och här) och Racingpaperplanes (och här). Eller rättare sagt; det var Andreas och Richard från dessa band som uppträdde med två gitarrer, ett munspel, ett ägg, en tamburin och två trästolar :). Jag träffade Malin och Madelene i Gamla stan runt 19-tiden och vi började med att besöka Movitz... Vilka flashbacks det gav mig till mina sena tonår! Sedan drog vi oss mot Club Springfield som ligger på Österlånggatan 26 (eller stället heter nog Magnus Ladulås tror jag - men Club Springfield inhyses där emellanåt). Mysigt ställe och bra musik innan spelningen började. Vi pratade lite med Andreas innan spelningen också och det var kul! Jag och Malin såg Andreas spela med sitt band Hanif (som nu inte existerar längre) i april i år på Mosebacke (jag skrev om det här på bloggen), och sedan dess har vi haft kontakt mer eller mindre sporadiskt via bloggar Myspace och Facebook (alla dessa forum - snart har man väl inget IRL-liv längre :)).
Vi såg till att hamna vid ett bord långt fram vid "scenen" och det var bra, för det var lite snackig publik längre bak, och vi skulle nog inte ha upplevt den fina stämningen som Andreas och Richards musik skapar lika bra om vi suttit där. Man blir liksom drömsk och lugn av musiken, och det är oerhört bra för mig som har en tendens att vara mycket uppe i varv. Jag fångas in i någon lugn, ganska melankolisk våg av den här sortens musik. Jättefina texter också!
Efter spelningen så skulle det bli efterparty på Anchor på Sveavägen. Det pissregnade och vi hittade taxibilar till slut, men när vi kom fram till puben, så var det enormt lång kö. Och det pissregnade ännu mer. Då stod vi mellan valen "åka hem" eller "spela ballader hemma hos Per". Det blev det senare alternativet. Men det var inte jag som spelade några ballader :). Jag önskar jag kom ihåg de där ackorden som Magnus lärde mig en gång, men de har helt försvunnit. Ska kanske börja ta lite hemmalektioner igen! Gitarr är ju ett väldigt coolt instrument! De enda instrument jag själv spelat är blockflöjt och piano. Pianolektionerna tragglade jag med från 2:an på lågstadiet till 9:an i högstadiet. Jag kunde/kan noter, men var aldrig speciellt inspirerad eller enträgen med att göra pianoläxorna. Tror jag spelade Für Elise ganska hyfsat någon gång dock... Brorsan däremot började ju ta ut egna låtar själv nästan direkt och hans pianolärare var cool. Min såg ut som en väldigt typisk pianolärare... Ni kan själv säkert se henne framför er. Hon grät när jag och min "fyrhandskompis" Micke meddelade att vi skulle sluta spela. Ganska rörande faktiskt.
Nåväl - vi fick i oss några ballader och hade säkert kunnat sitta där och lyssna till 5 på morgonen - men helt plötsligt blev vi medvetna om morgondagen. Hemma 03.15... Tusen tack Andreas, Richard och alla era roliga kompisar för kul kväll och för att ni stod ut med oss Stockholmare!!! Kom tillbaka och spela snart!
Oj nu är klockan 20.10 och jag sover inte ännu... Magnus håller på att få kräksjukan och Måns hade den natten mellan lördag och söndag. Tror ni jag är sjuk i morgon? Jag vill inte kräkas på ett X2000 till Norrköping! Ska dit i morgon.
Ha en bra vecka!!!
Festen tilldrog sig på ett flytande "pråmhus" som låg i Nybroviken. Tjusigt värre med god mat och trevlig bordsherre m.m. Och trots att det inte var "min musik" som spelades under kvällen, så var det sån musik jag tycker är rolig att dansa till. 60-70-talsdisco med lite funk-inslag och så en och annan rocklåt. Musik som alla åldrar kan acceptera tror jag.
Jag kom hem ca 02.30 på lördagsmorgonen.
Igår var jag rätt trött men fast beslutsam om att gå och se Pinto (och här) och Racingpaperplanes (och här). Eller rättare sagt; det var Andreas och Richard från dessa band som uppträdde med två gitarrer, ett munspel, ett ägg, en tamburin och två trästolar :). Jag träffade Malin och Madelene i Gamla stan runt 19-tiden och vi började med att besöka Movitz... Vilka flashbacks det gav mig till mina sena tonår! Sedan drog vi oss mot Club Springfield som ligger på Österlånggatan 26 (eller stället heter nog Magnus Ladulås tror jag - men Club Springfield inhyses där emellanåt). Mysigt ställe och bra musik innan spelningen började. Vi pratade lite med Andreas innan spelningen också och det var kul! Jag och Malin såg Andreas spela med sitt band Hanif (som nu inte existerar längre) i april i år på Mosebacke (jag skrev om det här på bloggen), och sedan dess har vi haft kontakt mer eller mindre sporadiskt via bloggar Myspace och Facebook (alla dessa forum - snart har man väl inget IRL-liv längre :)).
Vi såg till att hamna vid ett bord långt fram vid "scenen" och det var bra, för det var lite snackig publik längre bak, och vi skulle nog inte ha upplevt den fina stämningen som Andreas och Richards musik skapar lika bra om vi suttit där. Man blir liksom drömsk och lugn av musiken, och det är oerhört bra för mig som har en tendens att vara mycket uppe i varv. Jag fångas in i någon lugn, ganska melankolisk våg av den här sortens musik. Jättefina texter också!
Efter spelningen så skulle det bli efterparty på Anchor på Sveavägen. Det pissregnade och vi hittade taxibilar till slut, men när vi kom fram till puben, så var det enormt lång kö. Och det pissregnade ännu mer. Då stod vi mellan valen "åka hem" eller "spela ballader hemma hos Per". Det blev det senare alternativet. Men det var inte jag som spelade några ballader :). Jag önskar jag kom ihåg de där ackorden som Magnus lärde mig en gång, men de har helt försvunnit. Ska kanske börja ta lite hemmalektioner igen! Gitarr är ju ett väldigt coolt instrument! De enda instrument jag själv spelat är blockflöjt och piano. Pianolektionerna tragglade jag med från 2:an på lågstadiet till 9:an i högstadiet. Jag kunde/kan noter, men var aldrig speciellt inspirerad eller enträgen med att göra pianoläxorna. Tror jag spelade Für Elise ganska hyfsat någon gång dock... Brorsan däremot började ju ta ut egna låtar själv nästan direkt och hans pianolärare var cool. Min såg ut som en väldigt typisk pianolärare... Ni kan själv säkert se henne framför er. Hon grät när jag och min "fyrhandskompis" Micke meddelade att vi skulle sluta spela. Ganska rörande faktiskt.
Nåväl - vi fick i oss några ballader och hade säkert kunnat sitta där och lyssna till 5 på morgonen - men helt plötsligt blev vi medvetna om morgondagen. Hemma 03.15... Tusen tack Andreas, Richard och alla era roliga kompisar för kul kväll och för att ni stod ut med oss Stockholmare!!! Kom tillbaka och spela snart!
Oj nu är klockan 20.10 och jag sover inte ännu... Magnus håller på att få kräksjukan och Måns hade den natten mellan lördag och söndag. Tror ni jag är sjuk i morgon? Jag vill inte kräkas på ett X2000 till Norrköping! Ska dit i morgon.
Ha en bra vecka!!!
Min och Annas Winnerbäckkväll
Vet ni...
Nu sitter jag på min gamla arbetsplats och surfar :). Min kompis har just blivit doktor och vi har skålat för henne. Tårar i ögonen som vanligt. Vilken lättnad... Jag har ju en licentiatexamen, men hoppas få min doktorstitel om några år. Det får ta den tiden det tar nu känner jag. Man kan inte hålla på och stressa hela livet.
Det är sån deja vu-känsla att vara i de här korridorerna på universitetet. Här tillbringade jag mycket tid under ca 8 år (med avbrott för föräldraledighet). Och det är härligt att höra den gamla bekanta jargongen mellan kollegorna (kram på er ni som läser här!!!).
Snart ska vi öva på en sång till min kompis och sedan bär det av med taxi till festen vid Nybrokajen - på en flytande pråm av något slag.
Magen är orolig men ännu inga kräkkänningar... Släpp inte tummarna, jag vill tidigast gå hem kl. 1.00 i natt!
Det är sån deja vu-känsla att vara i de här korridorerna på universitetet. Här tillbringade jag mycket tid under ca 8 år (med avbrott för föräldraledighet). Och det är härligt att höra den gamla bekanta jargongen mellan kollegorna (kram på er ni som läser här!!!).
Snart ska vi öva på en sång till min kompis och sedan bär det av med taxi till festen vid Nybrokajen - på en flytande pråm av något slag.
Magen är orolig men ännu inga kräkkänningar... Släpp inte tummarna, jag vill tidigast gå hem kl. 1.00 i natt!
Nu får ni hålla tummarna!
Det är en stor dag för en kompis till mig idag (hon disputerar) och så kräks Emil på morgonen... Jag och Magnus ska/skulle på fest i kväll, men nu ser det ut som att bara jag kan gå. Och jag FÅR INTE insjukna idag eller ikväll! Jag blir helt förtvivlad då... Jag har skrivit ett tal och allt.... Vill naturligtvis att Magnus också ska kunna gå på festen för det är så sällan vi får gå ut tillsammans, men jag tror inte brorsan vill vara barnvakt när det är magsjuka här. Å andra sidan har Emil bara kräkts två gånger och verkar piggare nu.
Ja ja - så här är livet - men det är inte kul när sjukdom och andra viktiga saker faller samman!
Så håll tummarna!
Ja ja - så här är livet - men det är inte kul när sjukdom och andra viktiga saker faller samman!
Så håll tummarna!
Lars Winnerbäck - Vad säger man???
Helt jävla fantastiskt :). Vilken vecka jag har! Vilka spelningar!
Klipper in lite som jag skrev på ett annat forum här så länge...
"Ni som inte orkar höra mer superlativ från Kicki kan sluta läsa här.
Mitt hjärta har växt sig till dubbel storlek. Vilken otrolig vecka jag upplever. Jag har liksom hela tiden några tårar som trycker bakom ögonlocken - snacka om att Lasse med band b e r ö r sin publik. Och vilka musiker - de hanterar ju 4 instrument var minst...
Hela konsterten kändes som att vara i hans vardagsrum. Och de där gångerna när alla åtta i bandet gick allra längst fram till scenkanten och spelade *ryser*! Det var sån kontakt med alla oss som stod där nere och det kändes som han tittade rakt på en. Jag log eller smågrät hela konserten. Tänk att vi stod typ 5 "människorader" från scenen utan att köa en sekund! Sånt skulle aldrig ha varit möjligt på 80-talet *s*. Och tänk att han spelade "Du hade tid"! Och alla extranumrena - TRE gånger extra kom han in och spelade flera låtar varje gång. Och den gulliga historien om "räven" vilken resulterade i "Kom änglar" som sista låt. Man verkligen kände att han trivdes på denna Stockholmsspelning. Han log ju jätteofta!
Kan inte heller riktigt sluta garva åt de några långa killarna som stod bakom mig och Anna på konserten... "Lasse, Lasse, Lasse" ropade de mellan varje låt och ibland kändes det som om vi var på en fotbollsmatch - men det var ganska gulligt faktiskt. De kunde ju varenda textrad i låtarna också."
Okej - bara för att jag har en sån bra konsertvecka så har naturligtvis min nya mobil slutat fungera! SKIT!!! Så om någon av er som läser här försöker få tag på mig på min privata mobil och ni tycker det är konstigt att ni hör min röst och sedan pratar med mig och inte får något svar - så är det för att jag inte hör er... Hata hata hata teknik!
Klipper in lite som jag skrev på ett annat forum här så länge...
"Ni som inte orkar höra mer superlativ från Kicki kan sluta läsa här.
Mitt hjärta har växt sig till dubbel storlek. Vilken otrolig vecka jag upplever. Jag har liksom hela tiden några tårar som trycker bakom ögonlocken - snacka om att Lasse med band b e r ö r sin publik. Och vilka musiker - de hanterar ju 4 instrument var minst...
Hela konsterten kändes som att vara i hans vardagsrum. Och de där gångerna när alla åtta i bandet gick allra längst fram till scenkanten och spelade *ryser*! Det var sån kontakt med alla oss som stod där nere och det kändes som han tittade rakt på en. Jag log eller smågrät hela konserten. Tänk att vi stod typ 5 "människorader" från scenen utan att köa en sekund! Sånt skulle aldrig ha varit möjligt på 80-talet *s*. Och tänk att han spelade "Du hade tid"! Och alla extranumrena - TRE gånger extra kom han in och spelade flera låtar varje gång. Och den gulliga historien om "räven" vilken resulterade i "Kom änglar" som sista låt. Man verkligen kände att han trivdes på denna Stockholmsspelning. Han log ju jätteofta!
Kan inte heller riktigt sluta garva åt de några långa killarna som stod bakom mig och Anna på konserten... "Lasse, Lasse, Lasse" ropade de mellan varje låt och ibland kändes det som om vi var på en fotbollsmatch - men det var ganska gulligt faktiskt. De kunde ju varenda textrad i låtarna också."
Okej - bara för att jag har en sån bra konsertvecka så har naturligtvis min nya mobil slutat fungera! SKIT!!! Så om någon av er som läser här försöker få tag på mig på min privata mobil och ni tycker det är konstigt att ni hör min röst och sedan pratar med mig och inte får något svar - så är det för att jag inte hör er... Hata hata hata teknik!
Dagens Magnus
Varning - våldsamma inslag kan förekomma!
Jo det är så här - jag ska beställa ett halsband från Malin Lindström med två silverplattor som sitter i varsin ända av ett läderband som man har runt halsen (halsband inspirerat av Efva Attling kan man säga). Jag vill ha två ord som man kan förknippa med U2. Och så kom jag ju på att UNFORGETTABLE och FIRE är två perfekta ord (min favoritlåt med U2). Jag mailade Malin och frågade om UNFORGETTABLE var ett för långt ord för en platta (13 bokstäver för er som inte orkar räkna). Och det var det tyvärr - högst 11 bokstäver får plats. Jag berättar ovanstående historia för Magnus, och då säger han:
"Du får väl ta FORGETTABLE FIRE då."
Och där kom misshandeln in i bilden. Av kvinna mot man.
;)
Jag återkommer när jag kommer med fler förslag så får ni rösta - okej?
Några ord som ligger bra till är:
BLOOD RED SKY
Men det är tre ord... Då måste jag ha BLOOD RED på en platta och SKY på den andra och det kanske ser konstigt ut (blir 9 bokstäver om man inkluderar mellanrummet)? Tror det.
Nu är jag helt besatt av det här....
I morgon är det Lars Winnerbäck på Annexet tillsammans med Anna som gäller!
Jo det är så här - jag ska beställa ett halsband från Malin Lindström med två silverplattor som sitter i varsin ända av ett läderband som man har runt halsen (halsband inspirerat av Efva Attling kan man säga). Jag vill ha två ord som man kan förknippa med U2. Och så kom jag ju på att UNFORGETTABLE och FIRE är två perfekta ord (min favoritlåt med U2). Jag mailade Malin och frågade om UNFORGETTABLE var ett för långt ord för en platta (13 bokstäver för er som inte orkar räkna). Och det var det tyvärr - högst 11 bokstäver får plats. Jag berättar ovanstående historia för Magnus, och då säger han:
"Du får väl ta FORGETTABLE FIRE då."
Och där kom misshandeln in i bilden. Av kvinna mot man.
;)
Jag återkommer när jag kommer med fler förslag så får ni rösta - okej?
Några ord som ligger bra till är:
BLOOD RED SKY
Men det är tre ord... Då måste jag ha BLOOD RED på en platta och SKY på den andra och det kanske ser konstigt ut (blir 9 bokstäver om man inkluderar mellanrummet)? Tror det.
Nu är jag helt besatt av det här....
I morgon är det Lars Winnerbäck på Annexet tillsammans med Anna som gäller!
Lördagens Måns
När jag hade sminkat mina sotade ögon (svart ögonskugga) inför Kentkonserten och vi satt och fikade här hemma så säger plötsligt Måns: "Mamma har du slagit dig på ögonen?"
Vad sägs om den komplimangen?
Och dagens Emil blir följande konversation:
Emil ritar bara några streck på varje nytt vitt blad han får och sedan vill han ha ett nytt vitt blad att rita på (detta sker ca 5-6 gånger).
Tillslut säger jag: "Emil, kan du inte rita lite mer på varje blad? Kanske några gubbar, en sol och en rutschkana?"
Emil: Men mamma, ingen rutschkana, jag ritar inte grejor jag inte kan rita"
Klart som korvspat!
Snart är det Cityakuten!!! Gud nåde dem om det är ett sånt där bedrövligt "mellanavsnitt" idag igen! Förra måndagen genomled jag ett bröllop mellan Abby och Kovacs. Inte kul - det ska vara blod, svett och tårar. Och lite kärlek - okej då.
Vad sägs om den komplimangen?
Och dagens Emil blir följande konversation:
Emil ritar bara några streck på varje nytt vitt blad han får och sedan vill han ha ett nytt vitt blad att rita på (detta sker ca 5-6 gånger).
Tillslut säger jag: "Emil, kan du inte rita lite mer på varje blad? Kanske några gubbar, en sol och en rutschkana?"
Emil: Men mamma, ingen rutschkana, jag ritar inte grejor jag inte kan rita"
Klart som korvspat!
Snart är det Cityakuten!!! Gud nåde dem om det är ett sånt där bedrövligt "mellanavsnitt" idag igen! Förra måndagen genomled jag ett bröllop mellan Abby och Kovacs. Inte kul - det ska vara blod, svett och tårar. Och lite kärlek - okej då.
Min Kentdag - kronologisk ordning
Jag går upp runt 8.30 på lördagsmorgonen den 17/11-07. Tar det lugnt och äter frukost med barnen och Magnus. Måns har redan kollat sportsidorna i DN ca kl 6.00 på morgonen förstås - det ser man genom att alla DN:s delar ligger utspridda över vardagsrumsbordet. Duschar efter frukosten för en gångs skull (min rutin är så gott som alltid duscha före frukost). Får efter duschen för mig att jag ska ha svart ögonskugga på Kent-konserten. Det känns som om stämningen kräver det... Tar en evighet att få dit den där förbannade ögonskuggan och inte blir det särskilt snyggt heller. Måste lära mig hur man på ett enkelt och proffsigt sätt gör sotade/sotiga ögonlock. Det är så snyggt, men uppenbart svårt att få till. För mig. När jag äntligen fått på sminket så lyssnar jag och Emil på Tillbaka till Samtiden och Du och Jag Döden-skivorna med Kent. Laddning pågår. Bestämmer med Malin, Bea och Ziggy (ett nick - han heter inte Ziggy :)) att vi ska träffas 16.30 utanför McDonalds i Globen. Vi ska försöka få ett bord på puben Globen Star där de ska spela Kent och Queen före konserten. Till saken hör med andra ord att Queen har en konsert samtidigt som Kent - i "stora" Globen. Vet inte ens vem som är sångare i Queen nuförtiden. Vad är egentligen Queen utan Freddie???
Så här såg jag ut när jag drog (klippte huvudet - för det blev inget bra huvud den här gången):
Jag träffar Bea och Malin utanför Mc och Ziggy ska komma direkt till puben eftersom han är lite sen. Inga problem att få bord - skönt. När alla fyra är samlade beställer vi en massa kött och potatis av olika slag. Och öl och apelsinjuice. Efter ett tag börjar det spelas en del Kent - mycket från Vapen och Ammunition. Jag och Bea tycker det är helt Ok, men Malin och Ziggy vill höra äldre låtar. Det spelas en hel del Queen också. Men alla Queen-fans är sura och gamla. Ingen rör en min - fast det spelas flera fantastiska låtar som "I wanna break free" osv. Men de kanske inte tycker det ska bli kul alls att gå på konsert? Det tycker jag, och det visar jag, ibland ganska högt... Men jag tycker inte att jag var så högljudd - jag kan vara mycket värre än så här. Jag applåderade och hoade några gånger när det var en bra Kent-låt som kom och gjorde tummen upp till den brittiske DJ:n osv.
När vi börjar bli klara för att gå, så ser Malin och gänget P-P-P utanför fönstret - han har redan börjat köa för att komma in. Jag hojtar väl till när jag ser honom och det är DÅ det börjar.... Glädjedödandet! En kärring (ja jag tänker använda mig av detta begrepp här) säger till mig - "Nä nu får du sluta, du har hållit på och skrikit hela kvällen och gjort så att vi inte har kunnat föra ett normalt samtal med varandra." Hennes man (jag trodde det var en kvinna men det var det inte sa Malin och Bea) vände sig inte om - jag tror han skämdes. Jag säger tillbaka att det kanske kan bero på att det är rätt hög musik och en massa människor i puben som det är svårt att föra ett samtal? NEJ - skriker hon tillbaka. Då lackar jag ur - och säger något i stil med "det är typiskt negativa Queen-fans". Jag skulle kunna tagit ett stryptag på henne. FAN vad jag hatar sånt där! Varför går hon på en pub med hög musik och massor av människor inför en konsert om hennes syfte med kvällen var att föra ett djupt samtal???? Nä - jag ska lämna det där bakom mig - det är inte värt att hänga upp sig på! Men jag blir så förbannat ledsen när sånt händer. Jag trycks helt ner i mina skor och befinner mig där nere ett bra tag när sånt händer. "Jag duger inte", "Jag passar inte i Sverige", "Jag är bara för mycket" osv. Men den här gången hade jag tre urgulliga musikvänner i närheten som hjälpte mig upp fortare än kvickt. De tyckte inte alls att jag hade varit högljudd hela tiden. Så vi kallar henne för bitterfitta tycker jag.
OK - vi beger oss till kön som inte längre är en kö och ska visa våra biljetter. Jag blir glad för den som tar min biljett är en fd arbetskamrat som jag jobbade med under mina tonår. Jag var alltid brevbärare på somrarna då, och han var min gruppchef (dock bara 4 år äldre tror jag). Han var så jäkla skoj och det är så kul att se honom varje gång det sker (av en slump).
Vi lämnar in jackorna - nu är klockan runt 19.10 skulle jag tro. Jag är kissnödig.... Det är halva Sveriges kvinnliga befolkning också. Har aldrig sett maken till kö in till tjejernas! Jag får smått panik och börjar prata med en söt och trevlig tjej i röd tröja (betydligt yngre än jag). Vi bestämmer oss för en rokad! Vi ska ta oss in på manstoaletterna/pissoarerna... Vi har sett att några tjejer redan gått in där. Jag döljer hela mitt ansikte bakom en massa hår och tittar ner i marken. Det funkar. Visst tror jag det syns att jag är tjej, men jag vill att killarna ska se att jag inte står och stirrar. Pratar med urgulliga tjejen med röda tröjan/linnet och säger att jag ska blogga om det här i morgon och speciellt om vilka trevliga killar det finns som tycker det är helt ok att vi går in på deras toalett. En kille låter oss till och med gå före honom. Puss till killarna på killtoan på Annexet/Globen 17/11 kl 19.15. Fattar inte att de flesta tjejer tar så låg tid på sig - samtidigt - varför inte bygga dubbelt så många tjejtoaletter?
När jag kommer ut från toan står de andra tre och väntar på mig. Vi springer bort till högra balkongen där vi vet att P-P-P och hans mamma och brorsa m.fl står. Jättebra sikt! Här uppe kan man köpa öl också, så det gör vi.
Stämningen är på topp - och så sänks ljuset runt 20.00 och bandet går på! De startar med Vy från ett luftslott och här kommer hela låtlistan (snott från Beas blogg):
Så här såg jag ut när jag drog (klippte huvudet - för det blev inget bra huvud den här gången):
Jag träffar Bea och Malin utanför Mc och Ziggy ska komma direkt till puben eftersom han är lite sen. Inga problem att få bord - skönt. När alla fyra är samlade beställer vi en massa kött och potatis av olika slag. Och öl och apelsinjuice. Efter ett tag börjar det spelas en del Kent - mycket från Vapen och Ammunition. Jag och Bea tycker det är helt Ok, men Malin och Ziggy vill höra äldre låtar. Det spelas en hel del Queen också. Men alla Queen-fans är sura och gamla. Ingen rör en min - fast det spelas flera fantastiska låtar som "I wanna break free" osv. Men de kanske inte tycker det ska bli kul alls att gå på konsert? Det tycker jag, och det visar jag, ibland ganska högt... Men jag tycker inte att jag var så högljudd - jag kan vara mycket värre än så här. Jag applåderade och hoade några gånger när det var en bra Kent-låt som kom och gjorde tummen upp till den brittiske DJ:n osv.
När vi börjar bli klara för att gå, så ser Malin och gänget P-P-P utanför fönstret - han har redan börjat köa för att komma in. Jag hojtar väl till när jag ser honom och det är DÅ det börjar.... Glädjedödandet! En kärring (ja jag tänker använda mig av detta begrepp här) säger till mig - "Nä nu får du sluta, du har hållit på och skrikit hela kvällen och gjort så att vi inte har kunnat föra ett normalt samtal med varandra." Hennes man (jag trodde det var en kvinna men det var det inte sa Malin och Bea) vände sig inte om - jag tror han skämdes. Jag säger tillbaka att det kanske kan bero på att det är rätt hög musik och en massa människor i puben som det är svårt att föra ett samtal? NEJ - skriker hon tillbaka. Då lackar jag ur - och säger något i stil med "det är typiskt negativa Queen-fans". Jag skulle kunna tagit ett stryptag på henne. FAN vad jag hatar sånt där! Varför går hon på en pub med hög musik och massor av människor inför en konsert om hennes syfte med kvällen var att föra ett djupt samtal???? Nä - jag ska lämna det där bakom mig - det är inte värt att hänga upp sig på! Men jag blir så förbannat ledsen när sånt händer. Jag trycks helt ner i mina skor och befinner mig där nere ett bra tag när sånt händer. "Jag duger inte", "Jag passar inte i Sverige", "Jag är bara för mycket" osv. Men den här gången hade jag tre urgulliga musikvänner i närheten som hjälpte mig upp fortare än kvickt. De tyckte inte alls att jag hade varit högljudd hela tiden. Så vi kallar henne för bitterfitta tycker jag.
OK - vi beger oss till kön som inte längre är en kö och ska visa våra biljetter. Jag blir glad för den som tar min biljett är en fd arbetskamrat som jag jobbade med under mina tonår. Jag var alltid brevbärare på somrarna då, och han var min gruppchef (dock bara 4 år äldre tror jag). Han var så jäkla skoj och det är så kul att se honom varje gång det sker (av en slump).
Vi lämnar in jackorna - nu är klockan runt 19.10 skulle jag tro. Jag är kissnödig.... Det är halva Sveriges kvinnliga befolkning också. Har aldrig sett maken till kö in till tjejernas! Jag får smått panik och börjar prata med en söt och trevlig tjej i röd tröja (betydligt yngre än jag). Vi bestämmer oss för en rokad! Vi ska ta oss in på manstoaletterna/pissoarerna... Vi har sett att några tjejer redan gått in där. Jag döljer hela mitt ansikte bakom en massa hår och tittar ner i marken. Det funkar. Visst tror jag det syns att jag är tjej, men jag vill att killarna ska se att jag inte står och stirrar. Pratar med urgulliga tjejen med röda tröjan/linnet och säger att jag ska blogga om det här i morgon och speciellt om vilka trevliga killar det finns som tycker det är helt ok att vi går in på deras toalett. En kille låter oss till och med gå före honom. Puss till killarna på killtoan på Annexet/Globen 17/11 kl 19.15. Fattar inte att de flesta tjejer tar så låg tid på sig - samtidigt - varför inte bygga dubbelt så många tjejtoaletter?
När jag kommer ut från toan står de andra tre och väntar på mig. Vi springer bort till högra balkongen där vi vet att P-P-P och hans mamma och brorsa m.fl står. Jättebra sikt! Här uppe kan man köpa öl också, så det gör vi.
Stämningen är på topp - och så sänks ljuset runt 20.00 och bandet går på! De startar med Vy från ett luftslott och här kommer hela låtlistan (snott från Beas blogg):
- Vy från ett luftslott
- Berlin
- Max 500
- 400 slag
- Columbus
- Saker man ser
- Revolt III
- 10 minuter (för mig själv)
- Ansgar och Evelyne
- LSD, någon?
- Romeo återvänder ensam
- Generation ex
- Musik non stop
- Kärleken väntar
- Ingenting
- Ensammast i Sverige
- Elefanter
- Vinternoll2
- 747
- Mannen i den vita hatten (16 år senare)
Mina favoriter:
400 slag
LSD, någon?
Generation ex
Ensammast i Sverige
Elefanter
747
Mannen i vita hatten (16 år senare)
Men ingen låt var dålig, allt var bra! Om jag ska klaga på något så skulle det vara att alla i bandet utom Jocke inte rörde en min under hela konserten. Jocke bjussade verkligen på sig själv och log och sprattlade omkring. Men övriga bandet kändes helt anonymt. Så känns det aldrig när jag ser Depeche Mode eller U2.
Och som jag sa tidigare idag - Jockes silverboots var fantastiska!
Efter konserten försökte vi snabbt få våra jackor i garderoben, men det gjorde resten av alla i publiken också. Ziggy och P-P-P banar sig framåt. När vi sedan kommer ut i friska luften ska vi såklart tillbaka till puben och lyssna på Kent (utan sur kärring där förhoppningsvis). Helt snopet har dock puben stängt! Det har aldrig hänt tidigare. De har alltid öppet efter konserter. Trist, men det är väl bara att acceptera. Jag, Malin och Ziggy drar till en pub på söder och eftersnackar lite och sedan var det dags för tuben hem och ner under sköna täcket!
En heldag med Kent helt enkelt. Och jag är helt uppfylld av konserten. Speciellt av Mannen i vita hatten.
Nä men detta måste vara mitt längsta blogginlägg i historien.
Avslutar med en Kicki-klassiker - ett foto som jag själv tagit av mig och Malin:
I love you Kent!
Helt fantastisk konsert! Jag hittar inte superlativ nog! Jag måste hämta mig lite till innan jag kan skriva ett längre inlägg. Ville bara visa ett livstecken.
Så här skrev jag på ett annat forum nyss - men jag ska försöka skriva lite mer i eftermiddag här också.
"Vilken spelning! Vilket gott sällskap! Vilken underbar kväll!
Jag får fortfarande gåshud och tårar i ögonen när jag tänker på sista låten - Mannen i vita hatten. Jag bara måste ha de där omgjorda textraderna som Jocke hade knåpat ihop. Hoppas du kan greja dem P-P-P, annars får jag väl försöka googla fram dem på något sätt.
Annexet är verkligen en jättebra konsertarena. Det känns som förr, när banden jag gillade spelade på mindre arenor. Kontakten med publiken blir så mycket starkare och bättre. Och jag har ju förmånen att få gå på tre spelningar till på Annexet inom kort!
Nej - Jocke har aldrig riktigt varit någon "ikon" för mig - men igår blev han det. Jag tycker han visade mycket mer värme och engagemang än jag någonsin sett honom göra. Hans röst gick också ända fram - man hörde vartenda ord han sjöng. Och inget slår hans silverboots med platå. Vill ha!
För övrigt håller jag med följande recension i stort sett till punkt och pricka - även om detta är en recension av fredagens konsert. Jag tror faktiskt vår lördagskonsert var snäppet bättre...."
http://www.expressen.se/gamlanoje1/2.486/1.930459/sa-vasst-att-det-gor-ont
UPPDATERING: Och här en länk till skitsnygga foton från Rockfoto. Gårdagens konsert dock!
http://www.rockfoto.nu/band/Kent#spelning1713
Så här skrev jag på ett annat forum nyss - men jag ska försöka skriva lite mer i eftermiddag här också.
"Vilken spelning! Vilket gott sällskap! Vilken underbar kväll!
Jag får fortfarande gåshud och tårar i ögonen när jag tänker på sista låten - Mannen i vita hatten. Jag bara måste ha de där omgjorda textraderna som Jocke hade knåpat ihop. Hoppas du kan greja dem P-P-P, annars får jag väl försöka googla fram dem på något sätt.
Annexet är verkligen en jättebra konsertarena. Det känns som förr, när banden jag gillade spelade på mindre arenor. Kontakten med publiken blir så mycket starkare och bättre. Och jag har ju förmånen att få gå på tre spelningar till på Annexet inom kort!
Nej - Jocke har aldrig riktigt varit någon "ikon" för mig - men igår blev han det. Jag tycker han visade mycket mer värme och engagemang än jag någonsin sett honom göra. Hans röst gick också ända fram - man hörde vartenda ord han sjöng. Och inget slår hans silverboots med platå. Vill ha!
För övrigt håller jag med följande recension i stort sett till punkt och pricka - även om detta är en recension av fredagens konsert. Jag tror faktiskt vår lördagskonsert var snäppet bättre...."
http://www.expressen.se/gamlanoje1/2.486/1.930459/sa-vasst-att-det-gor-ont
UPPDATERING: Och här en länk till skitsnygga foton från Rockfoto. Gårdagens konsert dock!
http://www.rockfoto.nu/band/Kent#spelning1713
Kultdagen
Idag är det kultdagen! För exakt 23 år sedan (1984-11-16) gick jag, Tina och Annica på vår första stora konsert - Depeche Mode i Eriksdalshallen. Vilket ös det var! Vi hade naturligtvis läppstift i håret som sig bör (ja man tog till diverse billiga metoder för att se cool ut på den tiden :)). Dessutom hade Tina på sig kängor med snörning... Dessa kängor skulle knytas om alternativt "rättas till" var tredje sekund så att rosetten skulle ligga på ett för Tina perfekt sätt. Och eftersom ni antagligen förstår att rosetter rör på sig när man själv rör på sig så var Tina tvungen att rätta till och/eller knyta om kängorna ofta. Jag och Annica är vittnen till detta. Undrar egentligen hur mycket Tina såg av konserten? Men hon hävdar i varje fall att den var mycket bra. Och det var den - helt jävla superdupermagnifikt-bra!
Och här kommer våra smeknamn på Depeche Mode-medlemmarna:
Dave Gahan = Åsnan (Därför att han har åsne-drag, av den positiva sorten *skratt*. Sedan fanns det en kopia av Dave som gick på synthdiscot Rip Off och som därmed fick smeknamnet "Rip-Åsnan")
Andy Fletcher = Prinsen (fråga mig egentligen inte varför - Annica döpte honom till det - antagligen för att han var hennes prins)
Martin Gore = har glömt bort - please help me!!!! (Var det något med bebis????)
Alan Wilder = har också glömt bort - skandal - jag får skylla på min ruggiga förkylning - Annica och Tina - hjälp mig!!!!
Och så konsertaffischen förstås - en sådan finns i min ägo - ska bara rota fram den...
Källa: http://www.sweconpos.com
KULT PÅ ER ALLIHOPA!
Och här kommer våra smeknamn på Depeche Mode-medlemmarna:
Dave Gahan = Åsnan (Därför att han har åsne-drag, av den positiva sorten *skratt*. Sedan fanns det en kopia av Dave som gick på synthdiscot Rip Off och som därmed fick smeknamnet "Rip-Åsnan")
Andy Fletcher = Prinsen (fråga mig egentligen inte varför - Annica döpte honom till det - antagligen för att han var hennes prins)
Martin Gore = har glömt bort - please help me!!!! (Var det något med bebis????)
Alan Wilder = har också glömt bort - skandal - jag får skylla på min ruggiga förkylning - Annica och Tina - hjälp mig!!!!
Och så konsertaffischen förstås - en sådan finns i min ägo - ska bara rota fram den...
Källa: http://www.sweconpos.com
KULT PÅ ER ALLIHOPA!
Dagens Emil (speciellt för dig Stefan)
Bakgrund: Nu i mörka höst/vintertider så har jag för vana att tända rätt många ljus när vi ska äta, och så gjorde jag även ikväll. Jag släcker även alla vanliga lampor i köket så att det blir ett sånt där underbart sken.
Emil: "När vi har mysigt så tar jag på mig mina mysögon."
Emil 4 1/2 år.
Emil: "När vi har mysigt så tar jag på mig mina mysögon."
Emil 4 1/2 år.
Aj min arma kropp!
Det var länge sedan jag var rejält förkyld - men nu är jag det! Jag kände av det både måndagen och tisdagen när jag var i Göteborg, men idag kom det där onda i kroppen och frusenheten. Jag flexade från 13-tiden och gick hem och sov några timmar innan jag hämtade Emil. Skulle tro att jag blir hemma i morgon med, men jag hatar dessa karensdagar... Och extra olägligt är det ju att få mindre lön till julklappsinhandlingen, men det får gå, jag måste ju kurera mig betydligt tills på lördag då det är Kent-konsert! Jag får bara inte må så här då.
För övrigt blir jag mer och mer frälst i Monkis kläder. Tyvärr fanns inte mina senaste inköp från denna kedja med på deras hemsida. Ville gärna visa er. Jag har köpt en vinterparkas med mycket vidd och snöring som kan dras åt strax över midjan. Mörkgrå är den och har världens gosigaste krage som också kan bli en luva. Och så har jag köpt en klänning i lite förklädestyp med stoooora fickor. I grått den med. Ja enligt samhällets konventionella regler bör jag väl inte handla i en sån "ungdomsaffär" men som vanligt skiiiiiiter jag i det :).
För övrigt blir jag mer och mer frälst i Monkis kläder. Tyvärr fanns inte mina senaste inköp från denna kedja med på deras hemsida. Ville gärna visa er. Jag har köpt en vinterparkas med mycket vidd och snöring som kan dras åt strax över midjan. Mörkgrå är den och har världens gosigaste krage som också kan bli en luva. Och så har jag köpt en klänning i lite förklädestyp med stoooora fickor. I grått den med. Ja enligt samhällets konventionella regler bör jag väl inte handla i en sån "ungdomsaffär" men som vanligt skiiiiiiter jag i det :).
Dagens Emil
Pappa till Emil: Du ska bada ikväll, det säger mamma!
Emil: Nä det gör hon inte, det bara låter så!
Emil: Nä det gör hon inte, det bara låter så!
Recension av U2-festen 071110 på Vickan
Jag tänkte lägga upp denna recension som en jämförelse med den Depeche Mode-fest som jag och Tina var på för några veckor sedan.
Likheter:
- Vid ankomst till festerna så undrar vi var alla riktiga fans är (förutom oss själva då). Vi kände ju inte igen någon.
- Vi fick oss några riktigt härliga låtar till livs.
- Vi hade jättekul!
Skillnader:
- Depeche Mode fans verkar generellt sett vara snyggare än U2-fans (måste dock utföras en empirisk undersökning med hög kvalitet för att avgöra detta på ett riktigt vetenskapligt sätt).
- Depeche-kvällen var mycket roligare upplagd med en hel rad kända och okända gästartister och en hel dM-kör!!! U2-kvällen bestod av ett tribute-band som heter W2 och mellan deras båda "set" så kördes det inte enbart U2 i högtalarna utan det blandades rätt friskt - inte bra. Är det U2-fest så är det. På dM-festen så spelades nästan hela Construction time again-skivan redan innan bandet gick på och man kom i riktigt bra stämning. När vi kom in på Vickan igår så var det en rätt så värdelös trubadur som spelade Sinatra (inget ont om Sinatra dock - men det var ingen Sinatra-fest).
- Det var betydligt bättre ljud under dM-spelningen än under U2-spelningen.
- Flera av U2-låtarna W2 spelade är av den kalibern att jag får gåshud och tårar i ögonen på en gång. De är själsligt så starkt för mig och inget annat band kan så lätt frambringa sådana känslor hos mig. dM har några låtar där detta också händer, men de är mer lätträknade. Jag får andra känslor av dM:s musik helt enkelt.
- På U2-festen fick vi den äran att träffa en aff:ares (www.alltforforaldrar.se) 16-åriga dotter som klätt ut sig till Miss Macphisto med djälvshorn och fantastiska kläder och sminkning. Jag kommer lägga ut en bild på henne och hennes mamma om de går med på det. Någon som ansträngt sig på detta vis fanns inte på dM-festen.
- På dM-festen dök ju Martin upp, och det gjorde han inte på U2-diton - ett klart minus.
- Det var mer humor i dM-spelningen än i U2-spelningen.
- Jag kände mig roligare klädd på U2-festen än på dM-festen med min gamla t-shirt från typ 1985.
- Jag och Tina blev bjudna på en Blåbärsmojito (?) på baren Thank God it's Friday där vi var innan U2-festen. Vi vet inte anledningen - bartendern sa bara att vi fick den (tror att de gjort en felaktig drink till någon kund). Ingen bjöd oss på något på dM-festen...
- Mosebacke är en trevligare lokal än Vickan där U2-festen hölls.
- Tina sov över hos oss till i natt - mycket trevligt. PÅ dM-festen var det vardag dagen efter - inte lika kul.
Slutsats:
dM-festen vinner - men det är bara med några hundradelar för känslan när vi fick höra U2:s Bad och Gloria framfört på ett mycket bra sett var fantastisk!
Här kommer tre foton - kanske kommer ett till en annan dag om jag får tillåtelse.
Imorgon bär det av till Göteborg på tjänsteresa - åter tisdag kväll.
See ya ;)!
Min religion
är som ni tidigare vet - U2. Och just nu pågår förberedelserna inför festen på Vickan ikväll. Jag har rotat fram min U2-t-shirt från 1985. Den är tunn i tyget och uttvättad och fladdrig, men den ska med ikväll - på mig. Till den blir det kort svart skinnkjol svarta strumpbyxor med knästrumpor över och till det låga svarta Dr Martensskor. Och så TJOCK svart dunkappa för det är 0-gradigt och blåser svinkallt här i Stockholm idag. Usch usch! Det är det negativa med att gå ut och ha kul på hösten/vintern.
Ha en kul och mysig lördagskväll!
Ha en kul och mysig lördagskväll!
Dagens Emil
"Barn får inte sitta i fängelse, det har Johannes sagt."
Och det är ju alldeles korrekt - och bra.
Uppdatering: Johannes pappa är åklagare.
Och det är ju alldeles korrekt - och bra.
Uppdatering: Johannes pappa är åklagare.
Inga problem med flyget
denna gång! Men jag fick lite flashbacks när vi landande på Sturup och även igår när vi satt och väntade på boarding. Det var faktiskt ganska läskigt att göra en u-turn i luften för att det är "tekniska problem" med planet... Fast denna gång gick det som sagt som smort.
Kom hem vid 20-snåret i går kväll och har varit lite zombie-artad idag. Det tar på krafterna att resa och träffa en massa nya människor som man ska vara yrkesmässig och samtidigt social och trevlig mot. Så ikväll har jag inte så mycket inspiration till att skriva.
Måns har sin urgulliga kompis Filip här - de spelar Superhjältarna på Playstation 2. Emil sitter i soffan bredvid mig och Magnus rakar sig. En helt normal onsdagskväll med andra ord :)!
På lördag (10/11) är det U2-fest på Vickan i Kungsträdgården! Mer info finns här. Jag och Tina ska gå - så klart. Och Tina ska sova över här sedan. Det blir som på den gamla goda tiden! Mysigt tycker jag. Bilder utlovas (tror jag).
Kom hem vid 20-snåret i går kväll och har varit lite zombie-artad idag. Det tar på krafterna att resa och träffa en massa nya människor som man ska vara yrkesmässig och samtidigt social och trevlig mot. Så ikväll har jag inte så mycket inspiration till att skriva.
Måns har sin urgulliga kompis Filip här - de spelar Superhjältarna på Playstation 2. Emil sitter i soffan bredvid mig och Magnus rakar sig. En helt normal onsdagskväll med andra ord :)!
På lördag (10/11) är det U2-fest på Vickan i Kungsträdgården! Mer info finns här. Jag och Tina ska gå - så klart. Och Tina ska sova över här sedan. Det blir som på den gamla goda tiden! Mysigt tycker jag. Bilder utlovas (tror jag).
Så var den lediga veckan över
Hur kan det gå så fort? Jag hann väl en promille av vad jag ville (OBS - det rimmade), men jag måste vara nöjd ändå, för varje rensningstilfälle är ju ett steg framåt. Bokhyllorna inne i arbetsrummet ser åtminstone lite mer organiserade ut nu till följd av de "lyxigare" lådorna jag köpte på IKEA i onsdags. Och en hel del skit åkte ut. Och så fick jag vara lite mer med barnen - hämta tidigare och lediga i fredags.
Imorgon drar jag och en kollega ner till Malmö. Vi ska stanna en natt. På hotell. Det är lyxigt tycker jag. Skulle väl inte vilja resa för mycket, för då blir det ju bara jobbigt. Men som jag har det just nu så är det alldeles lagom. Hoppas nu bara att jag slipper det plan jag flög med från Malmö förra gången. Det som vände ni vet!!! Vet inte om jag vill gå ombord på det igen, men å andra sidan kanske just det planet blivit grundligt kollat sedan dess och därför är det säkraste planet av alla :).
Dagens positiva händelser: Jag hittade jättemånga snygga sjalar i en väska. Jag rensade bland en massa tråååååkiga papper. Solen sken emellanåt och Emil är kär i mig säger ha (snacka om Oidipus-komplex men det är gulligt för tillfället i varje fall).
Vi ses på onsdag eller nåt sånt.
Imorgon drar jag och en kollega ner till Malmö. Vi ska stanna en natt. På hotell. Det är lyxigt tycker jag. Skulle väl inte vilja resa för mycket, för då blir det ju bara jobbigt. Men som jag har det just nu så är det alldeles lagom. Hoppas nu bara att jag slipper det plan jag flög med från Malmö förra gången. Det som vände ni vet!!! Vet inte om jag vill gå ombord på det igen, men å andra sidan kanske just det planet blivit grundligt kollat sedan dess och därför är det säkraste planet av alla :).
Dagens positiva händelser: Jag hittade jättemånga snygga sjalar i en väska. Jag rensade bland en massa tråååååkiga papper. Solen sken emellanåt och Emil är kär i mig säger ha (snacka om Oidipus-komplex men det är gulligt för tillfället i varje fall).
Vi ses på onsdag eller nåt sånt.
Veckans restaurangbesök
Tisdag: il tempo på Högbergsgatan på söder - trodde jag skulle få världens smakupplevelse - men det var faktiskt en medioker pasta måste jag säga. Antagligen valde jag fel rätt. Mysig restaurang och trevlig personal.
Torsdag: Jag och Lotta gick säkert in på fem-sex restauranger innan vi hamnade på en tapasrestaurang (cocodrilo) vid Skanstull. Gott med tapas!! Anledningarna till att vi ratade de andra var: inga gäster alls, luktade fuktig kofta, pensionärsbuss från håla hade kommit och lassat av 50-60 överförfriskade gubbar som tyckte att vi absolut skulle komma in och äta med dem (typ), luktade äcklig toarengöringsmedel samt hade väldigt tråkig meny - och så kom det in en fuktig kofta även där...
Fredag: En till grek på söder. Fantastisk souvlaki och humana priser. Tror jag bedömer den som bäst av veckans tre restauranger!
Märks det att jag såg Råttatouille igår? Här sitter jag plötsligt och recenserar restauranger :)
Nä nu måste vi till Farsta och inhandla ett och annat och sedan ska vi till mammas och pappas grav.
Torsdag: Jag och Lotta gick säkert in på fem-sex restauranger innan vi hamnade på en tapasrestaurang (cocodrilo) vid Skanstull. Gott med tapas!! Anledningarna till att vi ratade de andra var: inga gäster alls, luktade fuktig kofta, pensionärsbuss från håla hade kommit och lassat av 50-60 överförfriskade gubbar som tyckte att vi absolut skulle komma in och äta med dem (typ), luktade äcklig toarengöringsmedel samt hade väldigt tråkig meny - och så kom det in en fuktig kofta även där...
Fredag: En till grek på söder. Fantastisk souvlaki och humana priser. Tror jag bedömer den som bäst av veckans tre restauranger!
Märks det att jag såg Råttatouille igår? Här sitter jag plötsligt och recenserar restauranger :)
Nä nu måste vi till Farsta och inhandla ett och annat och sedan ska vi till mammas och pappas grav.
Hur lång var inte den där filmen?
Visst var den bitvis riktigt bra, Råttatouille, men så lång! Mina barn började skruva på sig lite lätt redan efter en timme. Och den var nog ca två timmar lång. Jag är övertygad om att den hade blivit bättre om den varit en timme och tjugo minuter istället. Dock härligt med en film nästan helt utan våld.
Efter bion blev storesonen så där tvärsur direkt och ville absolut inte fika utan bara åka till Stadium och titta på fotbollar. Jag hatar när det blir så där... Blev inget Stadium och inget fika men väl arga röster. Men men det är väl bara att bita ihop. Nu är det bra igen...
Det är riktigt kallt ute idag och jag känner inte för att ge mig ut i kylan igen, men den här veckan är jag överbokad med restaurangbesök med diverse vänner. Kul naturligtvis men jag skulle gärna vilja ha någon typ av minihelikopter som fraktade mig till restaurangen och tillbaka. Hatar att frysa!
I morgon blir det gravbesök och bror på middag.
Trevlig helg!
Efter bion blev storesonen så där tvärsur direkt och ville absolut inte fika utan bara åka till Stadium och titta på fotbollar. Jag hatar när det blir så där... Blev inget Stadium och inget fika men väl arga röster. Men men det är väl bara att bita ihop. Nu är det bra igen...
Det är riktigt kallt ute idag och jag känner inte för att ge mig ut i kylan igen, men den här veckan är jag överbokad med restaurangbesök med diverse vänner. Kul naturligtvis men jag skulle gärna vilja ha någon typ av minihelikopter som fraktade mig till restaurangen och tillbaka. Hatar att frysa!
I morgon blir det gravbesök och bror på middag.
Trevlig helg!
Idag blir det bio och fika
Barnen är lediga och vi ska se Råttatouille (stavning?) och så ska vi gå på något mysigt fik och kanske leka lite på lekplatsen vid Nytorget på söder (där alla trendiga föräldrar hänger och så kan man låtsas att man själv är en sån för en timme eller så).
Det är en riktigt fin dag ute!
Det är en riktigt fin dag ute!
